Noteringar


Träd:  

Träffar 101 till 150 av 326

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 Nästa»

   Noteringar   Länkad till 
101 Det var vid mitten av 1700-talet som Tunapojken Nils Hagberg flyttade till Värmland för att där skapa sig ett nytt och bättre liv. Något som gick honom väl i händerna. Åtminstone till en början.
Han var född i Hesse, Stora Tuna, år 1735 av fattiga föräldrar och som 23-åring anställs han som dräng vid Falu gruva där han arbetade några år innan han sökte sig söderöver till Värmskog i Värmland. Snabbt blir han där en av de ledande männen. Han bodde på gården Väckel, som tidigare varit i Leksandsätten Trollius ägo. Förutom att han skulle bli en av bygdens största markägare var han också flitigt engagerad i det lokala kyrkoarbetet och var också den som redde ut kyrkans tidigare något trassliga affärer.
Nils Hagberg kallades lokalt för brukspatron eller Inspektorn och hade respekt i alla folkled och med tiden blev han en av traktens allra mest förmögna män och dessutom en av de få skrivkunniga. Men den 27 juli 1799 hettade det i ordets rätta bemärkelse till runt Nils Hagberg.
Han ägde då också gården Prästbol och just denna dag hade han för avsikt att bränna lite ris på ett skogshygge strax norr om kyrkan i Värmskog. Det brann rejält där ute på hygget både rök och gnistor steg mot skyn. Samtidigt låg vinden på in mot byn och det hela bar sig inte bättre än att glöd tog sig in under kyrkans spånbeklädda tak och snart stod den då knappt 40-åriga kyrkobyggnaden i ljusan låga.
Byborna rusade snabbt till kyrkans undsättning och lyckades rädda mycket av de dyrbara inventarierna undan elden. Själva kyrkobyggnaden klara sig dock sämre och när elden väl falnat återstod i princip endast de murade väggarna, t o m kyrkklockorna gick förlorade i branden.
Att branden orsakats av Nils Hagberg var de flesta av byborna överens om och så löd även utfallet från Häradsrätten vilken två månader efter branden samlats på Hagbergs gård för att utreda ansvaret kring olyckan. Rättens dom blev att Hagberg ådömdes att ensam bekosta återuppbyggnaden av kyrkan.
Nu var Nils Hagberg en rättskaffens man som inte på något vis ville undandra sig sitt ansvar. Tvärtom.
I stället lade han extra möda, såväl arbetsinsatsmässigt som ekonomiskt, på att den nya kyrkan skulle bli både större och vackrare än föregångaren. Under byggnadstiden såg han också till att en stor vällingklocka satte upp invid den provisoriska gudstjänstplatsen för att byborna "inte skulle behöva sakna klangen av en riktig kyrklocka". För att om möjligt undvika nya kyrkobränder försågs den nya kyrkan med ett tak av skiffer i stället för spån.
Efter drygt två års arbete och stora ekonomiska insatser från Nils Hagberg stod till sist Värmskogs kyrka färdig för användning igen. Något den gör än i dag.
– Den har visserligen renoverats en och annan gång sedan dess, men kyrkan finns där och Nils Hagberg är en person vi pratar om än i dag här i bygden, berättar Madelene Stendahl, präst i Värmskogs församling.
– Han tog verkligen sitt ansvar för branden och var också väldigt mån om att den nya kyrkan skulle bli bra och faktum är att den blev ännu finare efter återuppbyggnaden, avslutar hon. 
Hagberg, Nils (I961)
 
102 Dog av slag.

Bodde sin sista tid hos Pers son Handlanden Johan August Nygren.
Här bodde också Jans änka Anna Maria Hagberg
Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 419 / sid 412 (AID: v11753.b419.s412, NAD: SE/VA/13275) 
Nygren, Bruksförvaltare Lars (I402)
 
103 Dopvittnen:
Revisor S E Strömberg
Grosshandlaren G Siemssen
Stadsmäklaren R Nygren
Herr Gottfrid Nygren
Herr Ernst Nygren 
Anstrin, John Christoffer (I715)
 
104 Drottning Christina den äldres hovjungfru.
Levde ännu 1656.23
Gift 1615-06-14 på Stockholms slott med översten Zakarias Wolfgangsson Paull, natural. Pauli, född 1586, död 1630. 
Hård, Brita (I1792)
 
105 Drottning Christina den äldres kammarjungfru. von der Grünau, Maria (I1375)
 
106 Drunknad Hård af Segerstad, Erland Fromhold (I1754)
 
107 Drunknad Hård af Segerstad, Erik (I1766)
 
108 Drunknad Nygren, Bruksägare Jan (I401)
 
109 Drunknade i en damm vid Bryne i Hjärpås socken. Hård af Segerstad, Gustaf Erland (I1759)
 
110 Dräng Nils Jonsson och pigan Annika Olsdotter från Gärdsbol. Brudgummen var född i Visnum och hade sin Pastoris vittnesbörd. Bruden här i församlingen född och uppfödd. Familj F15
 
111 Död 1656 i Elbing och begraven i Stenums kyrka. Hård af Segerstad, Annika (I1652)
 
112 Död ung före 1628 Hård, Erik (I1794)
 
113 Dödsorsak: Blodförgiftning i armen.. Samuelsson Freij, Sven (I42)
 
114 Dödsorsak: Dog i lungsot i en ålder av 34 år 6 månader och 22 dagar. Död i hemmet.. Bergström, Charlotta Sofia (I205)
 
115 Dšdsorsak: Lunginflammation. Nygren, Ernst Kristoffer Teodor (I2)
 
116 Efter att hennes far Svante Sture mördats på Uppsala slott 1567 bodde änkan Märta (kallad Kung Märta) med flera av deras ogifta barn på Hörningsholms slott i Södermanland. Malins kusin, Erik Gustafsson Stenbock, blev under vistelser på gården förälskad i Malin, som besvarade kärleken. Kung Märta hade då tillfrågat ärkebiskop Laurentius i Uppsala, som ansåg att äktenskap inte kunde komma i fråga eftersom Erik och Malin var så nära besläktade. Hertig Karl tog i hemlighet friarens parti och hjälpte denne med hästar och manskap för att arrangera en enlevering.

Bortförandet iscensattes på Hörningsholm en marsdag 1573. Erik bjöd i lönndom Malin på en åktur med släde. Släden förde de båda till väntande ryttare, som snabbt förde dem "i säkerhet". Någon dag senare reste Erik till Stockholm för att förklara bortförandet för kung Johan III. Men Johan, som redan haft kontakt med den starkt förolämpade Kung Märta, lät genast arrestera den optimistiske friaren och fråntog honom dessutom hans ämbeten och förläningar.

Erik Gustavsson hade många vänner, som omfattades av åsikten att paret borde få gifta sig. Bland tillskyndarna fanns Per Brahe och änkedrottning Katarina Stenbock. Dessa började uppvakta såväl Kung Märta som Johan III och lyckades inte bara få Erik frigiven utan också ge honom tillbaka förmögenheter och ämbeten.

Kung Märta gav sig dock inte på sin ståndpunkt vad gällde giftermål. Paret reste då över den halländska gränsen och lät viga sig av en dansk präst. Ändå, tre år efter enleveringen förlät svärmodern Erik och sin dotter, som fick lika stor hemgift som de andra döttrarna.

Under kung Sigismund behöll Erik Gustafsson sina ämbeten och förläningar, men måste vid oroligheterna i landet under 1590-talet fly till Polen. Därifrån följde han Sigismund till Sverige 1598, men efter dennes nederlag vid Stångebro begav han sig till Danmark, där han avled. Hans egendomar drogs in till kronan, men redan 1603 förlänade Karl IX Malin att "njuta och obehindrat behålla" sin mans arvegods inom rikets gränser. 
Sture, Magdalena (Malin) (I163)
 
117 Elisabet var protestant, medan maken Erik var katolik, vilket medverkade till att äktenskapet blev olyckligt. Den stora orsaken var emellertid maken Eriks många älskarinnor.
 
av Braunschweig-Lüneburg, Hertiginna Elisabeth (I169)
 
118 Enligt mamma själv hade hon en mycket fin, rolig och ganska bekymmersfri barndom.
Umgängeskretsen var ganska stor. Förutom vänkretsen utanför familjen hade mamma
fyra syskon. Äldst var Beda som var född 1878. Därefter följde Hulda 1881, Erik 1883,
Edvin 1884. I familjen har funnits ytterligare tre barn - men som dog i späd ålder.

Bland barndomsvännerna och sedan som vuxna fanns alltid Ylva Reinhold, Stella Schedin,
Jenette Bräutigram och Elsa Martelucci.

Moster Kristin var mammas mest kära släkting. Moster Kristin var mycket ofta på tal och var
ett
stort stöd när mammas morr Klara Freij dog redan 1908 vid 59 års ålder.

Minne från konfirmationsdagen den 9 april 1902 finns i mammas kvarlämnade handlingar.

Mammas skolgång fram till vuxen ålder var i Brummerska flickskolan i Göteborg.

Förlovning och giftermål. Jag tror att mamma och pappa träffades runt 1905. Flitig
korresponden från i huvudsak pappa skedde från Amerika där han arbetade för
skrivmasinsfirman Remmington. Det kom cirka st vykort från Amerika under tiden 1911 till
1913.

Mamma och pappa gifte sig den 19 december 1914..
Gäster var systern Beda, pappas syster Mathilda och kusin Albert Siemsen.

Pappa och mamma började tidigt att hyra "sommarnöje" för sig och oss barn.
Mamma har noterat alla sommarställen som vi vistades på från 1916.
Täby 1916-1918. Sven föddes där på Nygård i en av flyglarna. Mamma berättar att det var
is innanför fönstren kring tiden för Svens födelse. Förlossningen var mycket svår.
Nygård ägdes? av mammas syster Beda och hennes man Oscar Lagerstedt och drev en
pensionatrörelse på stället.
1919 var mamma. pappa och Sven i Göteborg.
1920 var de åter Täby.
1921 Dalarö.
1922 Byle söder om Stockholm.
1923 Rö.
1924 Vallentuna.
1925-1926 var vi på norra Ljusterö hos ett Jordbrukarpar som hette Jansson. Stugan som
familjen hyrde låg vid ett ställe som hette Balders Hage. Stugan kallades rullstugan.
1927 Vetterhaga. Samhälle norr om Östanå och mittemot norra Ljusterö.
1928-1929 Bruket på Blidö.
1930-1933 Glycksnäs på Blidö.
1934 Simpnäs vilket var familjens sista sommarnöje. Pappa dog 1933 och vi barn började
bli vuxna varför Simpnäs som ligger på Väddö innanför Arholma - var den sista av alla
fantastika sommarställen.

Åren 1934-1970 bodde mamma i Spånga för att efter sin pension och försäljningen av
Spånga
-Tobaks- och Pappershande flytta till Lilla Essingen i Stockholm. Spångatiden med arbetet
i affären skildras nedan mer detaljerat

År 1995 kom det sig att jag skrev en berättelse på önskemål från Spånga Forminnes- och
Hembygdsgille om bland annat Spånga Tobaks- och Pappershandel, som var helt
förknippad med mammas gärning fram till den dag hon bestämde sig för att gå i pension.

Berättelsen börjar på Odengatan 35 i en tobakshandel, som pappa hade köpt efter ett arv
från Teodor Nygren, som var pappas fabror. Denna händelse och som många andra
förändringar ilivet blev orsaken till att livet tog andra vägar och kom att se annorlunda ut än
vad mamma hade tänkt sig.

Pappa, som efter en lång tids sjukdom tvingades att lämna sin yrkesbana som finmekaniker
och i stället blev tobakshandlare.
Under vintern 1933 skyltade pappa om och gick ut svettig och varm för att se på resultatet.
Bara några veckor därefter avled pappa i lunginflammation. Jag var då 13 år och min bror
Sven 17 år.

Mamma hade alltid varit hemma hos oss barn och därför aldrig fått någon träning utanför
hemmet. Utan tvekan tog hon tag i sitt nya ansvar - och stod där plötsligt som expedit och
affärsinnehavare i en affär, som knappast hade avkastning för henne själv och oss barn.

Det blev flera besök hos pantbanken med guldsaker och annat. Bland annat såldes brev från
John Ericsson och Fredrika Brehmer. Breven från John Ericsson var från korrespondens med
Farfarsfar Christopher Nygren och breven från Fredrika Brehmer kommer från korrespondens
med Karl Daniel Nygren.

Hon konstaterade ganska snart att affären inte skulle räcka till fölr hyra och mat vaför hon
sålde affären på Odengatan. Hon hade sett att Spånga Tobaks och Pappershandel var till
salu och yckades få köpa affären.

Vi fyttade till spånga 1934. Mamma kom alltså bara efter en kort tids erfarenhet från
affärsverksamhet till spånga för att ta tag i allt som hör till en Cigarr- och pappershandel.

Vid den tidpunkten var hon 48 år. Utöver cigaretter och tobak var det tidningar, tips och
papper av alla slag.

Mamma hade fallenhet för affärsverksamhet och utvecklade rörelsen med stor djärvhet för att
vara på 30-talet.

Under de år hon drev affären öppnade hon boklåneverksamhet - vilket hon säkert var bland
de första att bedriva. Vidare började hon att sälja leksaker, presenartiklar och teaterbiljetter.

Det var kännt att mamma ganska ofta hjälpte dem, som hade det svårt med korta och
räntefria
lån. Enligt henne själv blev det aldrig någon förlust. Däremot var det trögt att få igen utlånade
böcker.

1954 sålde hon affären. Genom hennes framgångsrika skötsel av Spånga Cigarr- och
Pappershandel tryggade hon sin ålderdom när hon gick i pension vid 70 års ålder.

Mamma flyttade ganska snart till Stockholm närmare bestämt till lilla Essingen där hon bodde
till sin död.


Mamma var en mycket omtänksam mor. Hon fanns alltid till hands i alla situationer, som
kunde vara problemartat för oss barn. Hennes engagemang för vår trivsel och för att få en
innehållsrik barndom var imponerande - dock utan att vara påträngande.
Vi levde mycket med frihet under ansvar vilket gjorde att vi hade en lycklig barndom - vilket
bidragit till att vi som vuxna kan känna glädje och trygghet.

Jag tror att hennes radikala grundsyn har har gjort att vi ser mer okomplicerat på vår tillvaro
än många andra.

Vissa handlingar, brev, bilder och annat som inte kan rymmas inom DISGEN-systemet kan
återfinnas inom "Mina dokument" under rubriken
SLÄKT- NILSSON NYGREN RUTH. 1886.




Järfälla den 14 oktober 2001.

Hans Nygren. 200422 
Nilsson, Ruth Tekla Elisabet (I3)
 
119 Enligt text i vigselboken, så kommer Nils från Wisnum. Jonsson, Nils (I28)
 
120 Eric (son af Harald Stake, Baron Stake.
Friherre till Wik och Herre till Lilla Bjurum;
f. på 1640-talet; Kapten-Löjtnant; t 1672.
Gift på 1660-talet med Ebba Ulftparre af Broxvik, i
hennes 2:a gifte; dotter af Regemcnts-Qvartermästaren
Johan Ulfsparre af Broxvik, N:o 9. till Hedåker ocb
Gammelstad, med hans 2m fru, Gertrud Gyllengrip,
N:o 80, i hennes l.a gifte, samt euka 1662 efter
Landshöfdingen Frih. Eric Oxenstjerna af Eka och
Lindö, N:o 1, till Eka, Lindö, Björnö, Främmestad
och Onsike.

Döttrar:

Magdalena Catharina, f. 1667 19/11 + 1722 24/8.
Gift 1682 24/9 med Kammarherren Grefve Gabriel
Oxenstierna af Korsholm och Wasa, N:o 8, f. 1656,
t 1719.

Brita, t 1729 12/ 9 . Gift på 1680-talet med en sin
fasters mans kosins son och en annan fasters mans
sysslings son, Kongl. Hofstallmästaren Gustaf Hård
af Segerstad, N:o 17, till Kafvelås, f. 1657, † 1714.

http://runeberg.org/anrep/4/0126.html
 
Stake, Erik Haraldsson (I224)
 
121 Erik Johan Holm emigrerar till USA den 11september 1891. Holm, Erik Johan (I1257)
 
122 Erik Olofsson Stake var hertig Carls kammarjunkare senare marskalk 1594 hos hertigen när denne tar över. Man kan säga att Stakerna var helgarderade i denna svåra tid. Det var Sigismund och det var den katolska reaktionen, vilka gjorde det svårt för många att välja sida. Råbäck tjänade Johan III medan Hönsäter var lika nära hertig Karl.
Detta gav Erik jobb som ståthållare i Vadsbo och senare på Älvsborg och Dalsland 1595. Ståthållare över Älvsborg och Nylödöse stad och län 1597 och 1598. Han var på Karls makes begravning och skickades till Jönköping att hämta den nya gemålen 22 juni 1592. Han var Karls sändebud i olika frågor såsom när det gällde religionsfriheten 1594.
När han gifter sig 1589 ger han Hönsäter i morgongåva till sin hustru Ingeborg Posse född på Hellekis och dotter av Lage Axelsson Posse. Hon för till boet via arv efter systern Fiskemansbo, Lagunda hd, Nysätra sn sammanlagt 6 1/4 mtl vilket sedermera går till sonen Olof Eriksson Stake.
Därutöver eget arv Brännegården Säter sn, Skaraborg, Forsby i Knivsta socken och Maltorp i Växtorps sn Kalmar län
Ingeborg var seglivad efter Eriks tidiga död 1598 och hon lever till 1651.


Källa:http://freepages.history.rootsweb.ancestry.com/~catshaman/m08staker/01staker3.htm 
Stake, Erik Olofsson (I361)
 
123 Erik Stenbock deltog i flera av trettioåriga krigets kända slag. Vid Lützen anförde han livgardet, då endast tjugo år gammal.

Erik Stenbock tillhörde en av Västegötlands mest berömda adelssläkter. Han hade två bröder, som också grep in i Hallands historia: Fredrik och Gustav Otto. Erik blev generalguvenör i Halland 1656-1658 och var befälhavare över svensk trupp vid kriget mot Danmark 1657. Brodern Gustav Otto var ansvarig för försvaret av Västergötland under detta danska krig och blev därefter generalguvenör över Skånelandskapen.

Erik stupade utanför Köpenhamns murar då svenskarna 1659 förgäves försökte ta hela Danmark genom att storma huvudstaden.
(Källa: Sven Larsson - När hallänningarna blev svenskar och Björn Asker - Karl X Gustav)
 
Gustavsson Stenbock, Erik (I1440)
 
124 Erik, till Tubbetorp i Stenums socken Skaraborgs län samt Krabbelund i Hällestads socken och Mollungen i Ods socken (båda i Älvsb.), född 1621. Var 1639 reformerad fänrik vid Jönköpings regemente22. Fänrik vid Västgötadals regemente26 1641-06-22. Löjtnant därst. 1643. Kvartermästare 1645–1647. Underjägmästare i Västergötland 1654-01-10. Konfirm. fullm. 1655-04-13. Ryttmästare26 1657-04-07. Underjägmästare i Västergötland och Bohuslän 1661-09-24. Häradshövding i Tveta härad på 1660-talet43, i Kinds härad44 1667-02-01 och i Gäsene härad3 1671-11-02. Överjägmästare i Västergötland, Halland Bohuslän 1682-10-30. Död 1692-05-05 och begraven s. å. 21/9 i Skärvs kyrka Skaraborgs län. Gift 1:o 1648 före 4/8 med sin broders svägerska Anna Krabbe af Saneby, död 1676 före 16/11, dotter av överstelöjtnanten Gustaf Krabbe af Svaneby, och hans 1:a fru Anna Carlsdotter (Lilliestielke). Gift 2:o 1681-01-11 i Stockholm med sin kusins dotter och sin svägerskas sysslings dotter Brita Ribbing, dotter av landshövdingen Gustaf Ribbing, och Christina Pauli. Gift 3:o med Maria Bock af Näs, född 1633-01-02, död 1701 Södraholm
 
Hård af Segerstad, Överjägmästare Eric (I55)
 
125 Eva Lydia Natalie Nygren föddes den 27 mars 1840 på Årnäs. Hon gick i flickpension hos prosten i Harg i Rumskulla då föräldrarna hade flyttat till Wntzelholm. Lydia bodde några år i Stockholm för privatlektioner i bl.a. franska.

Lydia var mycket musikalisk och spelade bl.a. harpa. Hon fick Musikaliska akademiens guldmedalj för sitt harpspel. Hon var dessutom en mycket skicklig tecknare och målare.

Lydia var mycket livlig och pigg med stor arbetsförmåga tillika spänstig till hög ålder.

Det sägs att hon kunde stå på stortån vid fyllda 70. Tydligen hade hos också dansat balett när hon var ung.

Hennes liv blev tyvärr mycket tufft mest på det ekonomiska planet.
Med maken Ernst Anstrin fick hon 4 barn.

Dottern Helena född 1866 är mor till Pelle? Neovius/Fris.

För sitt och barnens uppehälle arbetade hon som lottrullerska i många år.

Lydia avled 86 år gammal.

Källa: Hans Nygren 
Nygren, Eva Lydia Nathalia (I237)
 
126 Faddrar: Anders i Krigsmansbo, Jöns i Mo, Hustru Kerstin i Gärdsbol. Nilsson, Stadsmurmästare Lars (I19)
 
127 Faddrar: Elias Murmästare, Bengt i Högberg, Jöns i ???, hustru Sara i Gärdsbol Nilsson, Jonas (I1777)
 
128 Faddrar: Insp Hellman på Äng, Olov Nilsson i Solberga, dr Sven Jönsson i Sörtorp, h Kerstin Larsdotter i Gärdsbol.
 
Larsson, Gästgivare Anders (I914)
 
129 Faddrar: Inspect. Hellman, Sven Jönsson i Sörtorp, dr Sven Jonsson i Gärdsbol, h Kerstin Larsdotter i Gärdsbol Larsdotter, Kerstin (I913)
 
130 Faddrar: Nils Philipsson i Gärdsbol och Anders i Krigsmansbol ??????? P. Sara Bengtsdotter i Äng. Nilsson, Olov (I1776)
 
131 Faddrar: Per Torstensson, Sven i Gärdsbol, hustru Sara i Gärdsbol. Nilsson, Philip (I1345)
 
132 Faddrar: Philip Nilsson i Gärdsbol, Erik Svensson i Sirbo, dr Jonas Nilsson i Gärdsbol, hust Maria Jonsdotter i N Billinge Nygren, Bryggare Johan (I702)
 
133 Faddrar: Soldat Jon Edman och hustru.
Fader: Lars Månsson i Hellekil 
Larsson, Nils (I849)
 
134 Fadern verkmästare. Nygren, Hans Teodor (I1)
 
135 Familjen Johan Bergström var verksamma i Giresta, Hjelsta och Ekolsund. John var bonde och
mjölnare. 
Bergström, John (I214)
 
136 Feber Persson, Uppsyningsman Erik (I1534)
 
137 Feber Johansson, Greger (I316)
 
138 Feber Nygren, Maria Charlotta (I283)
 
139 Fel födelseår angivet i dödboken. Nilsson, Olov (I1776)
 
140 Fel födelseår i boken. Herweg, Gunilla (I1729)
 
141 Finns inte i Stavnäs Födelse- och dopbok! Nygren, Bruksläkare Julius August (I281)
 
142 FLAGGUNDEROFFICER

Underofficer av högsta graden vid svenska flottan. Graden inrättades 1761 och innefattade då kungliga flaggstyrmän, kungliga flaggkonstaplar och kungliga flaggskeppare. Flaggunderofficeren var likställd med arméns fanjunkare. 
Bladin, Kunglig Flaggskeppare Olof Gustaf (I1227)
 
143 Flyttade från Johannes till Solhem nr 331 i Spånga 1934.

Johannes BIIc:5 (1932-1936) Bild 1600 / sid 155 (AID: v253440.b1600.s155, NAD: SE/SSA/6022)


Spånga BIa:10 (1925-1936) Bild 1770 / sid 346 (AID: v273774.b1770.s346, NAD: SE/SSA/0015)

Flyttade från Spånga till Furusundsgatan den 18 oktober 1940.

Spånga BIIa:5 (1939-1945) Bild 2020 / sid 194 (AID: v273795a.b2020.s194, NAD: SE/SSA/0015) 
Nygren, Arkitekt Sven Kristoffer (I221)
 
144 Frans benämns i många böcker, som fåning, enfaldig och mindre vetande. I mitten av livet tituleras han plötsligt som fd bokhållare. Han slutar sin sista år som under fattigt underhållshjon. Nygren, Frans Edvard (I705)
 
145 Friherinnan Margareta Horn af Marienborg, född den 13 juni 1641 i Erfurt.
Uppfostrad först hos sin farmor Margareta Fincke och sedan hos riksrådet Johan Berendes´ fru, Ingeborg Kurck, varefter hon blev hovjungfru hos drottning Christina. Hon kom därpå till sin moster grevinnan Hedvig Douglas, född Mörner, vilken hon följde till Polen.

Död den 23 juli 1663 i Stockholm. Begraven i Riddarholmskyrkan den 6 mars 1664. 
Horn af Marienborg, Margareta (I181)
 
146 Friherre Stenbock, till Torpa stenhus, Länghems sn.

Född 1502.

Riksråd senast 1534-05-20.
Riddare 1537 vid Kristians III:s kröning i Köpenhamn.
Ståthållare i Västergötland 1540-04-09.
Häradshövding i Kinds härad troligen från 1553-08-12.
Sekreterare råd 1555.
Överste sekreterare råd senast 1557-02-05.
Friherre 1561-06-29.
Marsk från senast 1569-01-26.
Tf ståthållare över Vadstena slott och län från 1570-02-20.

Död 1571-05-24 på Strömsholms slott, Kolbäcks sn, Västmanlands län.

Gift 1531-09 med Brita Eriksdotter (Leijonhufvud), född omkring 1514, ? 1572-03-25 i Dagsbergs sn, Östergötlands län, dotter till riksrådet och lagmannen Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa). 
Olofsson Stenbock, Gustaf (I360)
 
147 Fältöverste, friherre och ståthållare i Västergötland. Blev högst 64 år.

Erik Stenbock var bror till änkedrottning Katarina Stenbock.

Brodern Olof dömdes till döden av Erik XIV men benådades. År 1592 drevs Olof i landsflykt av Johan III. Tillsammans återkom bröderna Erik och Olof 1598 med Sigismunds armé men efter kung Sigismunds nederlag flydde bröderna. Olof fasttogs i Finland och arkebuserades medan Erik gick i landsflykt till Danmark 1599 och dog i Malmö 1602.

Erik, som var ståthållare i Västergötland under Johan III, är även känd för sin romantiska enlevering av kusinen Magdalena (Malin) Sture från hennes föräldrahem på Hörningsholms slott 1573.

Efter att hennes far Svante Sture mördats på Uppsala slott 1567 bodde änkan Märta (kallad Kung Märta) med flera av deras ogifta barn på Hörningsholms slott i Södermanland. Malins kusin, Erik Gustafsson Stenbock, blev under vistelser på gården förälskad i Malin, som besvarade kärleken. Kung Märta hade då tillfrågat ärkebiskop Laurentius i Uppsala, som ansåg att äktenskap inte kunde komma i fråga eftersom Erik och Malin var så nära besläktade. Hertig Karl tog i hemlighet friarens parti och hjälpte denne med hästar och manskap för att arrangera en enlevering.

Bortförandet iscensattes på Hörningsholm en marsdag 1573. Erik bjöd i lönndom Malin på en åktur med släde. Släden förde de båda till väntande ryttare, som snabbt förde dem "i säkerhet". Någon dag senare reste Erik till Stockholm för att förklara bortförandet för kung Johan III. Men Johan, som redan haft kontakt med den starkt förolämpade Kung Märta, lät genast arrestera den optimistiske friaren och fråntog honom dessutom hans ämbeten och förläningar.

Erik Gustavsson hade många vänner, som omfattades av åsikten att paret borde få gifta sig. Bland tillskyndarna fanns Per Brahe och änkedrottning Katarina Stenbock. Dessa började uppvakta såväl Kung Märta som Johan III och lyckades inte bara få Erik frigiven utan också ge honom tillbaka förmögenheter och ämbeten.

Kung Märta gav sig dock inte på sin ståndpunkt vad gällde giftermål. Paret reste då över den halländska gränsen och lät viga sig av en dansk präst. Ändå, tre år efter enleveringen förlät svärmodern Erik och sin dotter, som fick lika stor hemgift som de andra döttrarna.

Under kung Sigismund behöll Erik Gustafsson sina ämbeten och förläningar, men måste vid oroligheterna i landet under 1590-talet fly till Polen. Därifrån följde han Sigismund till Sverige 1598, men efter dennes nederlag vid Stångebro begav han sig till Danmark, där han avled. Hans egendomar drogs in till kronan, men redan 1603 förlänade Karl IX Malin att "njuta och obehindrat behålla" sin mans arvegods inom rikets gränser.
(Källor: Sveriges historia - Hadenius, Nilsson, Åselius och Gunnar Wetterberg - Kanslern Axel Oxenstierna)

 
Gustafsson Stenbock, Erik (I162)
 
148 Fänrik vid Skaraborgs regemente 1710-01-07. Löjtnant vid Västgötadals regemente s. å. 13/4. Kapten därst. s. å. 29/8. Fången 1713-05-16 vid Tönningen. Död ogift s. å. 29/5.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Belägringen_av_Tönning
 
Hård af Segerstad, Gustaf (I1765)
 
149 Född 'med segerhuva'. Beridare vid k. stallet29 1704-03-18. Löjtnant. Sekundryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente 1710-11-15. Ryttmästare därst. 1711-04-14. Död ogift 1712 och bisatt 19/9 i Karlshamn. Han blev fången vid Poltava, men hemkom snart.
 
Hård af Segerstad, Carl Fredrik (I1762)
 
150 Född 1787-04-01 Kålltorp. Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1793-04-12. Sergeant vid Bohusläns regemente 1804-02-07. Fänrik vid Bohusläns regemente 1805-04-16. Löjtnant 1810-04-10. Kapten 1812-09-01. Avsked med majors n. h. o. v. 1816-08-27. Död 1862-09-20. Gift 1811-09-29 med Charlotta Fredrika Steuch, född 1787-07-16 Måryd, död 1835-01-22, dotter av majoren Johan Henrik Steuch, och hans 3:e fru Carolina Johanna Geete.

Barn:

Beata Carolina Maria, född 1812-06-01 och död 1812-11-13 på Måryd.

Jakob Johan Christoffer, född 1813-09-12 och död 1815-02-01 i på Måryd.

Sten Erik, född 1815. Lantbrukare. Död 1884.

Gustaf Miles, född 1817. Kapten. Död 1869.

Axel Alfred, född 1818-07-20 Saleby. Överflyttade till Nordamerika.

Sofia Ulrika, född 1820-10-29 i Stockholm, död ogift 1877-07-22, Ryr

Åke Vilhelm, född 1822. Kamrer. Död 1870.

Knut Christoffer, född 1824-01-19, död 1825.

Lovisa Fredrika, född 1826-04-24 i Dimbo socken, Skaraborgs län, död ogift 1897-10-05 i Norra Ryrs socken.

Catharina Charlotta (Lotten), född 1828-03-27 på Anneberg i Dimbo socken, död ogift 1903-02-12 i Stockholm.

Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13#TAB_43 
Natt och Dag, Christoffer (I1654)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 Nästa»