Noteringar


Träd:  

Träffar 151 till 200 av 326

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 Nästa»

   Noteringar   Länkad till 
151 Född 1817-04-12 Måryd. Underofficer i pionjärkåren 1834-07-31. Avsked 1837-02-20. Furir vid Västgötadals regemente 1837-02-28. Officersexamen 1839-05-07. Underlöjtnant vid vid Västgötadals regemente 1839-10-25. Löjtnant vid Västgötadals regemente 1846-08-11. Kapten 1856-10-28. Avsked 1860-07-04. Kapten i armén 1863-07-10. Död 1869-02-16 i Vänersborg. Gift 1857-10-07 i Stockholm med Catharina Gabriella Rosaura Hård af Segerstad, född 1827-02-09 Kleverud. Död 1912-03-04 Strömsberg ]], dotter av löjtnanten Gabriel Hård af Segerstad, och Catharina Magdalena Elisabet Lillie af Aspenäs.

Barn:
Per Miles Gabriel Christoffer, född 1858-12-31 på Korsbyn vid Vänersborg, död på Korsbyn 1862-06-21.

Åke Gustaf, född 1860. Sjökapten. Död 1927. Se Tab. 44.

Anna, född 1861-08-01 på Korsbyn, död på Korsbyn 1861-08-01.

Nils Otto, född 1862-12-23 på Korsbyn, död på Korsbyn 1863-01-13.

Eva Catharina Charlotta, född 1864-08-03 i Vänersborg, död 1928-02-04 i Stockholm. Gift 1892-11-13 i Stockholm med rådmannen i Stockholm, KNO2kl, RVO, jur. utr. kand. Johan Wretman, född 1852-10-24 i Stockholm, död 1923-09-04 på Gärdesta i Lästringe socken, Södermanlands län.

Carin Gabriella Gustava, född 1867-12-28 i Vänersborg, död i Vänersborg 1869-03-19.

Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13#TAB_43 
Natt och Dag, Gustaf Miles (I408)
 
152 Förkylningsfeber Nygren, Carl Magnus (I867)
 
153 Förstoppning Nilsson, Johan (I36)
 
154 Föräldrar:
Anders Olofsson och Catharina Jansdotter

Plats:
Stora Skogen

Faddrar:
Sven Pehrsson, Pehr Jöransson, Kjerstin Olofsdotter, Kjerstin Pehrsdotter
 
Andersson, Anders (I560)
 
155 Gabriel Alexander Hård af Segerstad föddes 1781. Han var den 7:e i ordningen av 12 syskon. Han föddes på Orust i Myckleby socken på Kåröd säteri.

Hans far Nils föddes 1734 och var hela tiden militär och slutade med ryttmästares avsked och avled 1791 på Erikslund i Älvsborgs län. Nu vandrarhem.

Hans hustru Ulrika Eleonora Cederholm von Schmalensee föddes 1750 och dog 1811.

Det finns inte så mycket att förtälja om Gabriel ungdom annat än några fullmakter som skrevs för hans befordran inom krigstjänsten. Citat: År 1805 finna vi en fullmakt, dagtecknad på Haga slott av Gustaf den IV Adolf, som vars slutord lyder: alltså vilja vi härmed och i kraft av denna vår öppna fullmakt nåderligen hava förordnat honom Gabriel Alexander Hård att vara fänrik vis kompaniet av Vestgöta Dahls regemente slut citat.

Under de närmaste månaderna kommenderades Gabriel att tjänstgöra i Stockholm vid Svea Artilleriregementet ? först som konstapel och underofficer och sedan som officers tjänst.

Carl Armfeldt har den 8 december 1805 undertecknat hans tjänstebevis vari det bland annat heter att han ådagalagt en utmärkt stadga, noggrannhet, drift och skicklighet och såmedelst förvärvat sig befelets aktning och välvilja samt kamraternas vänskap och förtroende? Men oaktat all till synes varande fallenhet för krigstjänsten tog han ju ett beslut att avsäga sig sin tjänst.

Hur det sedan gick fick vi ju veta när jag berättade om Catharina.

Klart är att Gabriel från år 1813 var hemmansägare och jordbrukare på heltid framtill 1844.
Åren på Stora Bjurum 1844-1849 var nog en skön och lugn tid för bägge makarna.

När de kom till Sundsör var säkert makarnas erfarenhet av storjordbruk bra att falla tillbaka på ? en stor hjälp för sonen Adam när han kort därefter övertog ansvaret.


 
Hård af Segerstad, Gabriel Alexander (I48)
 
156 Gewaldiger vid Hellfors Silververk gm Margareta Ersdotter bersmansdotter vid Mörkiärnshyttan. Familj F478
 
157 Gift 1616 med borgmästaren i Norrköping Nils Månsson den store i hans 2:a gifte, född 1586, död 1639, stamfader för adl. ätterna Durell och Duréel, nr 422 och 609. Hård, Elisabeth (I1795)
 
158 Gift 1:o 1696-09-13 i Stenums socken med överjägmästaren Carl Emanuel von Snoilsky B, i hans 2:a gifte, född 1659. Gift 2:o 1715-10-19 på Uddetorp med majoren Börje Fikenbohm, död 1748-08-00. Hård af Segerstad, Agneta (I1789)
 
159 Gift 1:o med N. N. Hierta.
Gift 2:o med sin frände Carl Claesson Hård af Torestorp, nr 60.
Gift 3:o med Anders Blome till Halla. Hon och maken i sista giftet bortbytte 1647-08-14 frälsegården Berga i Åsaka socken, som Maria Hård tillbytt sig för sin morgongåva, till greve Per Brahe.
 
Hård, Maria (I1793)
 
160 Gift 1:o med vice presidenten Isak Henriksson Silfverhielm, i hans 2:a gifte, död 1650. Gift 2:o med översten Johan Printz, adlad Printzensköld, i hans 2:a gifte, död 1658. Hård af Segerstad, Anna (I1648)
 
161 Gift med kaptenen Lennart Lilliestielke, nr 120, död 1738. Hård af Segerstad, Anna Magdalena (I1769)
 
162 Gift med överstelöjtnanten Axel Hammarhjelm, i hans 1:a gifte, född 1676, död 1748. Hård af Segerstad, Ebba Brita (I1763)
 
163 Gottfried* Leonard Nygren var föddes på Wentzelholm i Rumskulla församling i Kalmar län
den 30/1 1849.
Skolutbildningen skedde i Lidköping där familjens trotjänarinna stod för skolhushållet där
också två bröder också var installerade. Sefa som trotjänarinnan kallades var född 1823 och
hade förlorat sina föräldrar i en koleraepedimi.

Gottfried hade liksom brodern Theodor ärvt sin fars initiativrikedom och vittomfattade planer,
energi och arbetsamhet parat med sin mors klokhet och försiktighet.

edan vid 13 års ålder flyttade Gottfried till Stockholm och fick en elevplats på hovapoteket
Lejonet.

1867 avlade han sin farm.kandidatur och blev 1872 färdig apotekare, 23 år gammal.
Gottfried ägnade sig därefter en tid åt köpmannayrket - och var en följd av år representant för
framstående tyska droghus.an ägde Åkerholmska glas- och bosättningsmagasinet,
skapade Pharmacia,och blev delägare av apoteket Nordstärnan från 1894 - och övertog
ledningen avdess droghandel. Droghandeln utvecklades under hans insiktsfulla och
energiska ledning med stor framgång varför en delning måste äga rum.

Resultatet av delningen blev att Vasens droghandel, Stille-Verners fabrik och Nordstjärnans
mineralvattensfabrik blev självständiga affärer.
attenfabriken övergick till Apotekarnas Vattenfabrik för att senare övergå till Bryggerierna.

Gottfried var ledamot i Centralstyrelsen för Bankaktiebolaget Stockholm-Övre Norrlan från
1898. Han var också verkställande direktör för De förenade kolsyrefabrikernas AB. Från
1903var han ledamot i direktioonen för Allmäna Barnbördshuset och från 1905, i
Överstyrelsen för arbetarförsäkring AB samt Förs.bol. Trygg från 1909 och i styrelsen för AB
Svea Separator från 1907.Under några år drog han sig till tillbaka till privatlivet, men när
världskrigetbröt ut 1914 kallades han till ordförande för den av Kungl. Medicinalstyrelsen
tillsatta läkemedelskommissionen för att organisera Sveriges inköp av läkemedel från
utlandet.

Gottfried ägnade mycket intresse och arbete åt organisationsfrågor inom apotekarekåren - och
för dess studerande donerade han en studiefond från vilken stipendier utdelades åt
fharmaceuter för vetenskapliga studier i in- och utlandet.

I ett eftermäle talas om Gottfrieds ovanligt vänsälla och älskvärda personlighet. (Se
nectrologen och även jubileumsskriften från dagspressen inom "Mina dokument" under
rubriken SLÄKT - NYGREN GOTTFRIED OCH THEODOR 1849 rep. 1843.


Gottfried var gift med Augusta Lyon. De fick en son och dotter.
Gottfried avled i en hjärtattack den 29 juli 1916 vid en ålder av 67 år. Familjen ägde och bodde i
huset Sköldungungagatan 5 i Stocckholm - och en villa i Saltsjöbaden på Ringvägen. 
Nygren, Gottfried Leonard (I240)
 
164 Gustaf Anshelm tog över gården Persbo i Kumla socken Västmanland år 1902 efter sin far
Anders Gustaf Almgren.
Köpekontraktet per den 18 december 1902 lyder enligt följande:
Anders Gustaf Almgren säljer härmed till sin son Gustaf Anshelm Almgren till mig tillhöriga Ett
åttondels mantal Kronoskatte Persbo, om Ett öres 12 penningland beläget i Kumla socken af
Öfver Tjurbo härad i Westmanlands län med utsådd höstgröda att tillträdas nästa 14 mars
mot
en överenskommen köpeskilling af För fastigheten 11.000 kronor
För grödan 3.000 kronor

Förutom ovanstående belopp skall köparen övertaga en skuld på fastigheten å Kronor
5.000.

Säljaren skall ha följande undantagsförmåner: Husrum, egen nyttjanderätt till lilla köket och
kammaren i Östra hörnet av byggningen samt klädkontoret i nordvästra hörnet af vinden -
vartill fri uppgång undantages förbehåller sig säljaren att under sin återstående levnad
erhålla Dagligen 2 liter oskummad söt mjölk.
Årligen 120 kg råg och 135 kg wete af ren och strid säd.
rligen 50 kg af hemfläsk af fullgod vara samt vid behov skjuts fram och åter till kyrka,
stationen och släktingar utan någon som helst avgift - äfvensom fri vedbrand - torr samt tjenligt
sågad (spåntad)......

Persbo den 18 december 1902.

Hela familjen Almgrens verksamma liv finns dokumenterat genom att de flesta sälj- och
köpehandlingar finns sparade och kommenterade mellan åren 1852 till 1922.
Sammanställningen har gjorts av Hans Nygren 200422 gift med Gustaf Anshelms dotter
Kerstin Birgitta Almgren/Nygren. 220402.

Originalhandlingarna finns bevarade hos Gun Hägg född Almgren.

Persbo såldes 1919 och familjen Almgren flyttade till Hovgårdberg i Vendels socken. Efter 3
år sålde G.A. Almgren gården för att flytta till Alsta i Örsundsbro. 1923 flyttade familjen
Almgren till Resta också denna plats i Örsundsbro.1925 och1926 fanns familjen åter i Alsta.
1926 fanns familjen i Råsunda i Stockholm - och till huddinge 1928. 1929 kom familjen till
Skälby i Järfälla socken.

Gustaf Anshelm Almgren ansvarade för en brädgård i norra Stockholm på Tomtebogatan
från slutet av 20-talet.
Han övertog rörelsen i början av 50-talet fram till 1957 då han överlämnade brädgården till sin
son Karl Gösta.

Gustaf Anshelm var en person med utpräglad beslutsförmåga parat med en matimatisk
begåvning och förmåga att få människors sympati.

Sammanställningen över hela familjen Almgren verksamhet under åren 1852-1922 och fram
till Gustaf Anshelm Almgrens bortgång 1958 berättar att han reden vid 29 års ålder lämnade
sin bana som jordbrukare och blev affärsman med största inriktningen på skog,
sågverksamhet och fastigheter - och som omräknat i dagens penningvärde utgjorde
miljonbelopp i många affärsuppgörelser.


Bilder och uppgifter om gårdar, hus och platser återfinns under respektiva gårdsnamn med
söktext under "Mina dokument som exempel " SLÄKTGÅRD - PERSBO"


Järfälla den 15 november 2001 Hans Nygren 200422 
Almgren, Gustaf Anshelm (I182)
 
165 Gustaf Branting var farfarsfar till Hjalmar Branting (statsminister)
1745 såldes Gårdsby till Gustaf Branting och hans svåger Rektor Petrus Colliander Gustaf Branting, som sedermera blev kronobefallningsman, var son till fil. mag. Jöran Branting, som 1745 erhöll tillstånd att i Växjö Stift öppna småbarnsskola. Jöran Branting var gift med Katarina lflander. Han hade 4 barn av vilka Gustaf var den yngsta. Erik blev häradshövding. Jakob blev Kronofogde, Katarina gifte sig med Rektor Colliander och Anna Kristina med Gabriel Ljungberg, som arrenderade Vikensved under Säteriet.
Troligen bodde Branting på Gårdsby, men på grund av hans tjänst som kronobefallningsman kunde han säkert ej ägna så stor tid åt gårdens skötsel. Stora förändringar gjordes säkert ej, mer än att han sålde Vikensved till sin svåger Gabriel Ljungberg, som därmed blev hemmansägare. 1749 gifte han sig med Maria Magdalena Lagerwall och hade med henne 5 barn. Hans son, son, son var den berömda politikern Hjalmar Branting.

Gustaf Branting sålde Gårdsby till sin släkting major Johan Gustaf Beppe på Vartorp (Brantings farmoder var född Rappe). Hittills hade Gårdsby, som så många andra gårdar, endast varit ett förmögenhetsobjekt, på vilket man ville offra så litet som möjligt, men önskade få ut så mycket mer. Frånsett de 6 åren fru Gyllensax bodde på gården har ingen haft den som fast bostad på över 200 år. Å andra sidan får man nog utgå från, att även om ägarna bott på gården, hade det under 16-1700-talet knappast medfört stora förändringar. Det var en tid då utvecklingen av jordbrukstekniken stod nästan stilla och det ännu långt in på 1700-talet tillämpade medeltida metoder.

Ända fram till 1800-talet byggde det svenska lantbruket nästan uteslutande på djurskötsel och skatterna voro beräknade efter hur många llspund smör gården räntade. Den växande skogen, »den onyttiga skogen», som Gustaf Vasa kallade den, räknades ej ha något värde och skogsmarken värderades endast efter hur mycket mulbete den gav och hur stor areal, som var lämplig till svedning. Svedjebruket användes i stor utsträckning in på 1800-talets mitt. Bondens huvudsakliga sysselsättning var att samla foder till djuren på ängar och kärr samt lövtäckt i skogen. Först på 1800-talet kom vändplogen i bruk. Bondens enda redskap var årdret, en primitiv träharv, ofta med träpinnar.

Den öppna jorden på fastmark var mycket begränsad. Då omfattade den odlade jorden på Gårdsby, enligt 1797 års karta, endast ca 50 tunnland, vilken fram till slutet på 1700-talet bearbetades med årder och hacka. Med frö besådda vallar förekom ej, utan när jorden efter 3-4 år minskade i skörd, lades den i träda och gödslades upp med den kreatursgödsel som fanns. Säden bestod huvudsakligen av korn och råg, något havre till hästarna samt rovor till djur och människoföda. En form av cirkulations- och skiftesjordbruk infördes sedan Major Gustaf Rappe inköpt gården 1775.

År 1739 instiftades Kungl. Vetenskapsakademien, som blev ett forum för diskussion av frågor, som berörde jordbruksnäringen. Den utlyste tävlingar av de mest skilda slag som nyodling, ängsskötsel, utfodring, dlkning, nya växtslag m.m. Dess verksamhet hade en mycket stor betydelse, men det dröjde länge innan de nya idéerna i större om fattning började tillämpas inom jordbruksnäringen. Slutet av 1700-talet markerade dock ett visst nytänkande och storskiftet, som påbörjades år 1787, banade väg för en viss rationalisering av jordbruket.

Det tog lång tid innan de nya idéerna började tillämpas i skogsbygderna. Gårdsby utgjorde inget undantag i den allmänna eftersläpningen, i synnerhet som det under långliga tider skötts av rättare med ägarna bosatt på andra orter.
 
Branting, Hans Gustaf (I789)
 
166 Gustaf, (son av Carl, tab 94), till Moanäs i Fågelås socken och Hinsegården i Bredviks socken (båda i Skarab.), född 1635 på Skämningsfors. Student i Uppsala 1647-12-0027. Var 1655 fänrik vid Södermanlands regemente. Löjtnant därst. 1656-12-00. Kapten 1659-05-13. Var 1665 ryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente. Överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente 1676-02-17. Överste för sistnämnda regemente 1679-09-18. Död 1689-10-19 (enl. vapnet i Fågelås kyrka, 29/11 enl. likkistplåten) på Moanäs och begraven 1689-12-26 i Fågelås kyrka i Västergötland. Gift med friherrinnan Anna Stake, född 1646-06-02. Död 1730-04-03 på Moanäs och begraven s. å. 15/4, dotter av riksrådet och guvernören Harald Eriksson Stake, friherre Stake, och hans 1:a fru Magdalena Sparre af Rossvik.

Barn:
Magdalena, född 1665-08-12. Död 1730 Broby och begraven s. å. 16/10. Gift 1688 med sin syssling, majoren Johan Hård af Segerstad, född 1650, död 1711.
Carl Filip27, född 1667-10-17. Student i Uppsala27 1682-03-13. Fänrik vid Skaraborgs regemente 1685-02-18 och vid livgardet 1690-07-15. Gick 1694-04-07 i utländsk tjänst. Livdrabant 1700-04-03. Stupade ogift 1709-02-11 vid Krasnakut. Han bevistade slagen vid Narva, Düna, Klissov, Pultusk, Punitz och Holovzin.

Anna Catharina, född 1669-01-21, död 1757-04-15 Häggums socken Skaraborgs län. Gift 1690-01-03 på Moanäs med sin faders sysslings son löjtnanten Carl Hård af Segerstad, död 1714.


Erik, född 1670-02-21. Student i Uppsala27 1682-03-13. Fänrik vid Skaraborgs regemente. Löjtnant därst. 1691-06-13. Död 1699-11-00 i Stralsund. Gift med Brita Kafle i hennes 2:a gifte (gift 1:o med löjtnanten Gustaf Hård af Torestorp, nr 60. Gift 3:o med överstelöjtnanten Johan Christer Mörner, född 1671, död 1736), född 1664, död 1738 Ingasäter och begraven s. å. 7/3, dotter av kaptenlöjtnanten Åke Kafle, och Ebba Soop.

Christina Margareta, född 1671-10-11 död ung.

Gustaf, född 1673-03-11, död ung.

Harald, född 1674-06-04. Volontär vid livgardet. Fänrik vid Skaraborgs regemente 1692-04-24. Löjtnant vid Älvsborgs regemente 1696-04-30. Död ogift 1698-02-00 'Han förlovade sig med Helena Stake, men dog natten därpå.'

Gustaf Adolf, född 1678. Överstelöjtnant. Död 1773. Se Tab. 96.

Johan Fredrik, född 1681. Död 1706. Se Tab. 97

Lennart, född 1683. Överjägmästare. Död 1747. Se Tab. 98.

Per, född 1684. Generaladjutant. Död 1728. Se Tab. 100

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hård_af_Segerstad_nr_17#TAB_21 
Hård af Segerstad, Gustaf Carlsson (I365)
 
167 Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIA:26 (1650-1820) Bild 322 / sid 1946 (AID: v180455.b322.s1946, NAD: SE/VALA/0382501) Hård af Segerstad, Nils (I49)
 
168 Göteborgs Garnisonsförsamling CI:16 (1867-1894) Bild 327 / sid 645 (AID: v32684.b327.s645, NAD: SE/GLA/13183) Fröding, Signe Emilie Augusta (I1385)
 
169 Göteborgs Karl Johan C:1 (1823-1837) Bild 192 / sid 371 (AID: v27615.b192.s371, NAD: SE/GLA/13186) Nilsdotter, Christina (I527)
 
170 Göteborgs Kristine CI:7 (1819-1860) Bild 13 / sid 21 (AID: v12268.b13.s21, NAD: SE/GLA/13187) Wahlberg, Johanna Christina (I513)
 
171 Han försålde 1731 säteriet Rylanda i Ryda socken Skaraborgs län till överstinnan Zengerlein. Gift 1:o 1725-12-26 på Arvidstorp med Beata Kafle i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1720-11-01 Russelbacka, med kaptenen, friherre Nils Kagg, född 1663, död 1724), född 1690-07-15 på Russelbacka, död 1743-09-09 på Arvidstorp, dotter av kornetten Erland Kafle, och Margareta Ribbing. Gift 2:o 1745-11-24 på Arvidstorp med Antoinette Johanna Bagge af Söderby, född 1704, död 1746-06-22 på Arvidstorp, dotter av löjtnanten Anton Johan Bagge af Söderby, och Agneta Rutensköld. Hård af Segerstad, Axel (I51)
 
172 Harald Stake.

Friherre mm

Friherre till Vik, Herre till Hönsäter, Österplana och Lilla Bjurum, Vättlösa, Ökna i Bogsta socken
och Forsby i Knivsta socken.

Kammarpage hos hertig Johans av Östergötland gemål, hertiginnan Maria Elisabet 1614.
Kammarjunkare hos Gustaf II Adolf 1618. Tog 1620 tjänst i Holland vid Prins Moritspav
Oraniens livgarde. Fänrik vid vid överste Johan Reuters regemente i sverige 1623. Kornett vid
Upplands ryttare 1624.äradshövding i Stranda härad i Kalmar län 1625.*

Löjtnant vid Västgöta kavalleriregemente 1627. Major 1634. Överstelöjtnant 1635. Överste vid
Västgöta kavalleriregemente den 20 april 1638.*

Landshövding i Skaraborgs län 1648. Generalmajor vid kavalleriet 1657. Guvvernör i Bohuslän
1658. Riksråd 1658. Generallöjtnant 1659. Krigsråd 1664. Sändes i augusti 1620 till Holland av
konung Gustaf II Adolf för att lära sig krigskonsten.
räddade hertigen av Braunscheig ur spanjorernas händer vid slaget vid fleurus 19 augusti
1622. *

Följde Gustaf II Adolf ut i det 30-åriga kriget. Räddade kungen från att bli tillfångatagen vid
slaget vid Wurten 1631. Berömdes för den tappra gärningen av kungen som behöll honom i sin
personliga tjänst,*

Deltog i slagen vid Leipzig, Halle, Leck, Erfurt, Wurzburg, Donauwerth, Nurnberg och Lutzen.*
Fich i en skärmytsling vid Luben 1635 tungan genomstungen och blev illa skjuten i
kindbenen.*

Fördes i fångenskap till Köningsberg men utväxlades 1737. Förde befäl på 1640-talet över
trupper som kämpade mot de danska generalerna Krabbe och Hannibal Schestedt. Fick efter
freden Bohuslän i belöning och förbättrade där fästningarna Carlsten, Gustafsborg och Bohus
samt "inrättade" Bohuslän på svenskt sätt. 
Stake, Harald (I60)
 
173 Herweg, släkt


Band 18 (1969-1971), sida 740.
Biografi
Herweg [Herveg, Herwegh, Herweghr, Herwech, Herweig), släkt, enligt obestyrkt uppgift ursprungligen av gammal skotsk adel (Fryxell).

Handelsmannen Jakob H (d 1641) flydde 1615 från Lübeck undan sina kreditorer först till Lüneburg o sedan »blott och naken» till Gbg. Där nämnes han som vågmästare 1621, arrenderade stadsvågen 1624—27 o blev ägare av tre hus. Son (Almquist, 1, s 323) till honom var kryddkrämaren, sedermera bryggaren o packhusmästaren Adam H (d omkr 1670) i Gbg. Ovisst är sambandet mellan dem o den i Gbg också verksamme handelsmannen Jörgen H (d 1667) samt Jakob H (d 1690). Den senare var riksdagsman 1678, en av de fyra åldermännen i Gbgs handelsgille från 1681, rådman från 1684 o kassaförvaltare i Gbgs hospital från 1687. Barn (Gbgs drätselkammares räkenskapsbok 1690, f 310) till Jakob H var handelsmannen Johan H (d 1729) i Gbg o Sara H (1651—1727), som i äktenskap med rådmannen Nils Persson Sahlgren blev mor till den kände gbgsköpmannen Niclas Sahlgren.

Adam H uppges (Fryxell) ha varit bror till borgaren Jakob H (levde 1656) i Filipstad, vilken förekommer i mantalslängderna där från 1645 o möjligen är identisk med den ovannämnde rådmannen i Gbg, särskilt som han uppges (Fryxell) ha haft en son Johan. Han blev far (Färnebo dombok 26—30 sept 1682, GLA; Karlstads hm, 3, s 14) till rådmannen Henrik H (1645—1711) i Filipstad. Denne köpte 1691—93 övre hammaren i Munkfors samt mellanhammaren o hälften av övre hammaren i Ransäter. Sina andelar i Ransäter bortbytte han 1694 mot övre hammaren i Mölnbacka i Nedre Ullerud. Hans son Sven H (1682—1716) kom genom äktenskap med en dtr till Uddeholmsverkens grundare Johan Karlström i besittning av herrgården Risberg i Norra Råda (nu Hagfors) o hyttan Hedenskog i Brattfors. En annan son, Leonard H (f 1688; d 1765, ej 1764), kom genom ingifte i släkten Gyllenspetz i besittning av säteriet Västsjö i övre Ullerud, o dennes son Carl Henrik H (1714 —71) kom genom äktenskap med en kusin av samma släkt i besittning av Högfors bruk i Gräsmark, som ärvdes av sonen löjtnant Per Leonard H (1740—1808). En tredje son till Henrik H, handelsmannen Adam H (f 1693; levde 1750) i Filipstad, blev far till OlofHerwech (f 1718, ej 1719; d 1798), som blev docent i filosofi i Uppsala 1751 o adjunkt i teoretisk filosofi där 1765.

Ytterligare en son till Henrik H var lektorn i logik o etik Gustaf Herwegh (1686— 1721) i Karlstad, som var riksdagsman 1719 o 1720. I äktenskap med en faster till Daniel Tilas blev han far till Daniel Herweghr (1720—87). Denne var ursprungligen språkman o lärjunge till J Ihre. Han blev 1746 magister i Uppsala. Efter skoltjänst i Falun o Västerås blev han 1758 lektor i grekiska i Västerås o 1765 domprost där. H, som var hatt, utnämndes 1771 med förbigående av flera mössor till kh i Sthlms storkyrkoförsamling. 1773 blev H den förste biskopen i Karlstad (tilltr 1775) samt ledamot av bibelkommissionen, i vilken han biträdde J Floderus (bd 16) vid revideringen av översättningen av Nya testamentet. 1775 o 1786 var han uppförd på förslag till ärkebiskop. Redan före sin biskopsutnämning hade H varit riksdagsman 1769—70 o 1771—72. Liksom sin svärson Johan v Engeström var han bland de främsta i oppositionen mot Gustav III på 1786 års riksdag. H:s ordbok över västmanlandsmålet (Idioticon westmannicum) publicerades 1925 efter ms i Västerås SB. Där finns även delar av hans samlingar till Västerås stifts historia, som kom att bli grunden för det herdaminne som J F Muncktell utgav. Språkvetenskapliga ms av H är också bevarade i Engeströmska saml i KB o i VHAA. Brorson till honom var porslinsmålaren, sedermera tapetfabrikören Carl Herweghr (1744—80) i Sthlm, som blev far till tapetmålaren Carl Ulrik Herweghr (f 1780, ej 1779; d 1819) i Sthlm.

Författare




Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källor o litt: Västergötlands handhar 1623:21, Genealogica 108: Hermelin, RA; F Fryxells släktbok, mikrofilm av A Hiilphers genealogier, 7, p 90, KB; C Annerstedts samhar till UU:s hist 11:17 (U 40:48), p 153, UUB; Larssonska släktverket, Kristinehamns läroverksbibi.

H Almquist, Gbgs hist 1—2 (1929—35); J A Almquist, Uddeholmsverken (1899), s 118, 125, 494; I Andersson, Uddeholms hist (1960); C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1—2 (1913—14); W Berg, Samhar till Gbgs hist, 1, 3 (1882—90); BorgRP före frihetst (1933); H Bratt, Några ant:ar om släkten Bratt från Brattfors (1951); Ekstrand; J v Engeström, Hist ant:ar o bref från åren 1771—1805 (1877); E Fernow, Beskrifning öfwer Wärmeland (1773), s 536, 743; dens, Oeconomisk beskrifning öfwer hemmanet Kymsberg eller Kimsberg . . . (Hushållningsjournal för october 1782); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist, 1—3 (1908—24); dens, Handelsfören i Gbg 1661—1911 (1911), s 17, 190, 212; J Furuskog, De värmländska järnbruken (1924), s 235, 287; L Geijer, Släkten Geijer (1953); K J Gezelius, Släkten Sahlgren från Gbg (1941), s 9; A Grape, Ihreska hssamhen, 1—2 (1949); Gbgs stads borgarelängd^ 1621—1864 (1926), s 14 f; M Hallman, Målare o urmakare, flickor o lös-drifvare (1907), s 168; N Helger, Ransäter

0 Munkfors (1944), s 67, 70 f, 74; G Kallste-nius, Filipstad 1611—1911 (1911), s 23, 38, 52, 101, 149; Karlstads hm, 1 (1845), 2—3 (1965—68); M Kjellin, Kvarteret Frimuraren i Gbg (1959); R Lagerborg, Ur en värmlandssläkts öden (1919); Lewenhaupt; T Linder, Biskop Olof Wallquists polit verksamh t o m riksdagen 1789 (1960); S Lindroth, VA:s hist, 1:2 (1967); Malmström; S Mårtenson, Bryggerinäringen i Gbg, 1 (1961), s 21; H S Nyberg, Johan Adam Tingstadius (1953), s 292, 302; O Nycander, Släkten Rutterskjöld (PHT 1922); C E Nygren o L Dalgren, Karlstads stads hist, 1—2 (1934— 39); C T Odhner, Sveriges polit hist under konung Gustaf III:s regering, 1 (1885), s 108, 428, 557, 2 (1896), s 433, 464; S Olsson, Olof Hermelin (1953); SKL; Sthlms hm;

1 Wadén, Johan Widekindis släkt o härstamning (PHT 1948); Västerås hm, 1 (1843). — G Lagerberg, Gamla serier af årsbokstäf-ver (Nord guldsmedstidn 1912: 8).

 
Herweg, Jacob (I957)
 
174 Herweg, släkt, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12940, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2015-04-24 Herweg, Rådman Henrich (I779)
 
175 Hetsig feber Larsson, Petter (I1570)
 
176 http://historiesajten.se/visainfo.asp?id=257 Brahe den Äldre, Per (I170)
 
177 http://sv.wikipedia.org/wiki/Katarina_Gustavsdotter_(Stenbock) Stenbock, Catharina (I1272)
 
178 http://sv.wikipedia.org/wiki/Pippin_den_lille Pippin den lille (I1105)
 
179 http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18042 Brahe, Erik (I168)
 
180 http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20070 Stenbock, Greve, general mm Gustaf Otto (I126)
 
181 http://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/k-markning-av-fritidsbatar/lista-pa-k-markta-fritidsbatar/sassan Nygren, Båtkonstruktör Axel Hugo (I1077)
 
182 http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/MarketStore/Ritning/?msobjid=0003417&Origin=SM Nilsson, Edvin Emanuel (I232)
 
183 http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/palats_stenbockska.php Eriksson Stenbock, Gustaf (I160)
 
184 http://www.togrund.se Togrund, Rainer Gerhard (I295)
 
185 https://de.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_von_Bayern_(1383–1442) Elisabeth av Bayern (I1442)
 
186 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_I._(Brandenburg) Fredrik I av Brandenburg (I1441)
 
187 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_I._(Meißen) Fredrik I, Markgreve av Meissen (I1447)
 
188 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_II._(Braunschweig-Lüneburg) Fredrik II av Braunschweig-Lüneburg (I1436)
 
189 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_II._(Meißen) Friedrich II, Markgreve av Meissen (I1445)
 
190 https://de.wikipedia.org/wiki/Otto_I._(Braunschweig-Lüneburg-Harburg) av Braunschweig-Lüneburg-Harburg, Hertig Otto I (I178)
 
191 https://en.wikipedia.org/wiki/Albert_II,_Margrave_of_Meissen Albert II, Markgreve av Meissen (I1449)
 
192 https://en.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_of_Bavaria,_Electress_of_Brandenburg Elisabeth av Bayern (I1442)
 
193 https://en.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_of_Meissen Elisabeth av Meissen (I1444)
 
194 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_I,_Elector_of_Brandenburg Fredrik I av Brandenburg (I1441)
 
195 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_I,_Margrave_of_Meissen Fredrik I, Markgreve av Meissen (I1447)
 
196 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_I,_Margrave_of_Meissen Elisabeth av Lobdeburg-Arnshaugk (I1448)
 
197 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_II,_Holy_Roman_Emperor Fredrik II, kung av Italien (I1451)
 
198 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_II,_Margrave_of_Meissen Friedrich II, Markgreve av Meissen (I1445)
 
199 https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_the_Middle,_Duke_of_Brunswick-Lüneburg Hertig till Braunschweig-Lüneburg Henrik VI (I1432)
 
200 https://en.wikipedia.org/wiki/Magdalene_of_Brandenburg_(1412–1454) Magdalena av Brandenburg (I1437)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 Nästa»