Noteringar


Träd:  

Träffar 201 till 250 av 362

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 Nästa»

   Noteringar   Länkad till 
201 http://historiesajten.se/visainfo.asp?id=257 Brahe den Äldre, Per (I170)
 
202 http://sv.wikipedia.org/wiki/Katarina_Gustavsdotter_(Stenbock) Stenbock, Catharina (I1272)
 
203 http://sv.wikipedia.org/wiki/Pippin_den_lille Pippin den lille (I1105)
 
204 http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18042 Brahe, Erik (I168)
 
205 http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20070 Stenbock, Greve, general mm Gustaf Otto (I126)
 
206 http://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/k-markning-av-fritidsbatar/lista-pa-k-markta-fritidsbatar/sassan Nygren, Båtkonstruktör Axel Hugo (I1077)
 
207 http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/palats_stenbockska.php Eriksson Stenbock, Gustaf (I160)
 
208 http://www.togrund.se Togrund, Rainer Gerhard (I295)
 
209 https://de.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_von_Bayern_(1383–1442) Elisabeth av Bayern (I1442)
 
210 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_I._(Brandenburg) Fredrik VI av Brandenburg (I1441)
 
211 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_I._(Meißen) Fredrik I, Markgreve av Meissen (I1447)
 
212 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_II._(Braunschweig-Lüneburg) Fredrik II av Braunschweig-Lüneburg (I1436)
 
213 https://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich_II._(Meißen) Friedrich II, Markgreve av Meissen (I1445)
 
214 https://de.wikipedia.org/wiki/Otto_I._(Braunschweig-Lüneburg-Harburg) av Braunschweig-Lüneburg-Harburg, Hertig Otto I (I178)
 
215 https://en.wikipedia.org/wiki/Albert_II,_Margrave_of_Meissen Albert II, Markgreve av Meissen (I1449)
 
216 https://en.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_of_Bavaria,_Electress_of_Brandenburg Elisabeth av Bayern (I1442)
 
217 https://en.wikipedia.org/wiki/Elisabeth_of_Meissen Elisabeth av Meissen (I1444)
 
218 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_I,_Elector_of_Brandenburg Fredrik VI av Brandenburg (I1441)
 
219 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_I,_Margrave_of_Meissen Fredrik I, Markgreve av Meissen (I1447)
 
220 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_I,_Margrave_of_Meissen Elisabeth av Lobdeburg-Arnshaugk (I1448)
 
221 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_II,_Holy_Roman_Emperor Fredrik II, kung av Italien (I1451)
 
222 https://en.wikipedia.org/wiki/Frederick_II,_Margrave_of_Meissen Friedrich II, Markgreve av Meissen (I1445)
 
223 https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_the_Middle,_Duke_of_Brunswick-Lüneburg Hertig till Braunschweig-Lüneburg Henrik VI (I1432)
 
224 https://en.wikipedia.org/wiki/Magdalene_of_Brandenburg_(1412–1454) Magdalena av Brandenburg (I1437)
 
225 https://en.wikipedia.org/wiki/Margaret_of_Saxony,_Duchess_of_Brunswick-Lüneburg Margareta av Sachsen (I1433)
 
226 https://en.wikipedia.org/wiki/Margaret_of_Sicily Margareta av Sicilien (I1450)
 
227 https://en.wikipedia.org/wiki/Matilda_of_Bavaria,_Margravine_of_Meissen Matilda av Bayern (I1446)
 
228 https://en.wikipedia.org/wiki/Otto_V,_Duke_of_Brunswick-Lüneburg Otto V den segerrike av Braunschweig-Lüneburg (I1434)
 
229 https://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Holmquist_(direktör) Holmqvist, Direktör Bengt Gottfrid Fredrik (I1485)
 
230 https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Evertsson_Horn Horn af Kanckas, Gustaf Evertsson (I357)
 
231 Hugo Fröding var författare och tidigt militär. Var militärattaché i Berlin.
Skrev Göteborgs historia, som omfattade 5 band. 
Fröding, Gustaf Hugo (I433)
 
232 Hushållerskan Johanna Britta Nilsson Familj F214
 
233 Hälftenbruk. Anders Andersson på Grinnhult ?? fr Tunhem
Pigan Brita Amundsdotter ibedem 
Familj F224
 
234 I husförhör är 28 Oct 1809 noterat som födelsedata. Samuelsson Freij, Sven (I42)
 
235 Ingenjör Hayman, Knut Algot (I273)
 
236 Inspektör över tullarna i Helsingfors. Bruce, Eric (I138)
 
237 Jan Petter Nygren född den 25 januari 1798 i Stavnäs s:n i Värmland.

Hans hustru var Beata Ahlbom född 1813.
Hon bodde som änka i Stockholm.

Makarna hade 5 barn.
* Maximilian, Karl August f. 1835
* Theodoline f. 1837
* Tullia f. 1839
* Rudolf
* Knut

Jan Petter var Konglig sekreterare. 
Nygren, Jan Petter (I277)
 
238 Jean-François Régis Cadier var utbildad kock och hotellman, invandrad till Sverige 1852. Régis Cadier grundade Grand Hôtel i Stockholm. Han var gift med Caroline och de hade fyra barn. Han var morfar till Carl Malmsten.

Régis Cadiers föräldrar drev ett värdshus i en liten by i alperna där han tidigt under sina uppväxtår fick hjälpa till med arbetet på värdshuset. Via Grenoble begav sig Régis till Paris där han utbildade sig till mästerkock på krogen Frères Provençaux under åren 1848-1850. Han fortsatte sedan till S:t Petersburg där han efter några år fick anställning hos den ryske greven Daschkoff. När Daschkoff blev utsedd till ryskt sändebud i Sverige följde Régis Cadier med för att organisera hushållet. Sällskapet anlände med hjulångaren Furst Mentschikoff till Skeppsbrokajen den 3 november 1852.

Efter ett år i greve Daschkoffs tjänst tillträdde han den prestigefyllda tjänsten som kunglig kock på Stockholms Slott. I slutet av 1854 öppnade Cadier en egen delikatessaffär som blev en av Stockholms mest populära med en elegant inredning efter franskt mönster. En doft av Paris hade kommit till Sveriges huvudstad. Tre år senare öppnade Cadier Stockholms första restaurang med en tydlig fransk anknytning och lånade namnet Trois Frères Provençaux från den restaurang där han hade utbildat sig till kock i Paris.

På våren 1859 övertog han arrendekontraktet till Hôtel Rydberg som redan vid den tiden hade utvecklades till det ledande hotellet i Stockholm, som Cadier fortsatte att utveckla. Hans framgångar i hotellrörelsen var grunden till att han som ledande hotellman i Stockholm, omkring 1870, fick uppdraget att välja ut en tomt och projektera ett nytt storhotell i StockhoIm som kom att döpas till Grand Hôtel. Hotellet stod klart att ta emot de första hotellgästerna på försommaren 1874.

1889 flyttade familjen Régis och Caroline in i en trettonrumsvåning i Bolinderska huset. Régis Cadier avled bara drygt ett år senare, men änkan Caroline Cadier var bosatt i våningen fram till 1897, då hon sålde Grand Hôtel och Bolinderska palatset.

Grand Hôtel kom att bli Régis stora livsverk som han drev med fast hand ända fram till sin död. Han tilldelades Vasaorden av kung Oscar II för sina insatser i restaurang- och hotellrörelsen i Sverige.
Han är begravd på Solna kyrkogård. 
Cadier, Jean-François Régis (I1426)
 
239 Joakim Brahe var riksråd och ägde gården Tärna vid sjön Långhalsen nära Nyköping. Utöver Tärna ägde Joakim Sundholmen i Västergötland, sydväst om Ulricehamn, en gammal medeltida gård.

Riksföreståndaren Sten Sture d. y. höll Joakims och Margaretas bröllop 1516 på Stockholms slott. Joakim Brahe sympatiserade med Sturarna mot den danske kungen, men både han och svärfadern Erik Vasa fick betala ett högt pris för sitt politiska engagemang - de avrättades 1520 i Stockholms blodbad

Om släkten Brahe:

Joakim var den andre i raden av svenskar med ättenamnet Brahe. Släkten hade sitt ursprung i Danmark och den svenska grenen påbörjades i mitten av 1400-talet, då den sörmländske väpnaren Magnus Laurensson gifte sig med Johanna Torkilsdotter Brahe från det då danska Halland. Johanna och Magnus fick sonen Peder. Denne tog sin moders släktnamn Brahe, men behöll sin fars vapensköld med två svarta örnvingar på gul botten. Johanna Brahe hade i ett tidigare gifte ärvt Tärna gård utanför Nyköping och Sundholmens gods i Västergötland. Peder gifte sig 1481 med Öllegård Turesdotter. Efter Öllegårds död giftePeder om sig med Cecilia Månsdotter och de fick sonen Joakim, som blev Margareta Vasas make.

Källor

1) Bo Eriksson - I skuggan av tronen, biografi över Per Brahe d ä


 
Brahe, Joakim (I172)
 
240 Johan Larsson/Nygren var handlande och bryggare i Kristinehamn.

Det var Johan, som med ganska stor säkerhet antog namnet Nygren. Antagligen efter den socken han levde i - Nysund.
Hans maka Maria Andersdotter (1742-1827) gifte om sig efter Johans död 1778 med Carl Magnus Lundèn, som var rådman i Kristinehamn.

Maria levde efter Carl Magnus död 1783 tillsammans med sin son Pehr och hans familj. Maria avled på Liljedahl 1827 och är begraven i Ed:s socken.
 
Nygren, Bryggare Johan (I702)
 
241 Judiskt namn: Hanok Hänsel ben Juda Lyon, Edvard (I1405)
 
242 Judiskt namn: Jüta Nathan, Henriette (I1406)
 
243 Judith av Bayern, född 795/805, död 19 april 843, var en tysk-romersk kejsarinna och drottning av Franken; gift i februari 819 med Ludvig den fromme. Hon var dotter till greve Welf I och Hedvig av Bayern och syster till Emma av Bayern.

Biografi
Judith beskrivs som vacker och viljestark. Hon mottog vid bröllopet klostret San Salvatore i Brescia som förläning (beneficium). Hon var politiskt aktiv och utövade inflytande på maken: hon tillförsäkrade sina bröder höga poster och genomdrev att hennes son Karl den skallige också fick en del av riket efter maken precis som dennes söner från makens förra äktenskap. Hon var impopulär bland adeln och fängslades 830 i ett kloster i Poitiers anklagad för äktenskapsbrott. Hon förvisades vid makens avsättning till ett kloster i Tortona i Italien (833). Hon återkom vid Ludvigs återinstallation 834. Hon var sedan aktiv i ett skiftande alliansbyggande för att säkra sonens arv. Hon rekryterade militär hjälp till sonen Karl under hans krig mot sina bröder och bidrog till hans seger. 
Judith av Bayern (I1889)
 
244 Julius August Nygren född den 22 april 1810.

Han var gift med Anna Dorothea Wilhelmina Bladin, som var född den 1 juli 1809. Död 1888.

Makarna fick 8 barn.

Julius August var bruksläkare vid Skebo bruk.
Som ung var han mycket sjuklig. Gick på kryckor. Utskriven från Liljedahl till Stockholm 1837.

Han skrev flera poem, som har publicerats i Carlstads tidning under 1834.

Barnen blev stadsmäklare, grosshandlare, bokhållare och ångbåtsbefälhavare.

 
Nygren, Bruksläkare Julius August (I281)
 
245 Karin Nissvandt
Från Wikipedia

Karin Emma Louise Nissvandt, grevinnan Bernadotte af Wisborg, född den 7 juli 1911 i Nora församling, Västmanlands län, död den 9 september 1991 i Eskilstuna, Södermanlands län. Gift 20 februari 1932 med Lennart Bernadotte. Paret skildes 1971. Hon är begravd på kyrkogården i Flen, intill svärfadern prins Wilhelm.

Barn: 1. Birgitta (f. 1933) 2. Marie-Louise (1935-88) 3. Jan (f. 1941) 4. Cecilia (f. 1944)
 
Nisswandt, Karin (I442)
 
246 Karl Daniel arbetade vid Motala verkstad på ritkontoret som correktör.

Han var en tänkare och passade nog inte in i en kontorsmiljö.

Med flera skalder och författare förde han en underhållande korrespondens och hans efterlämnade brev och utkast till skrifter bevisar bäst vad han hade önskat verka, om ej hans korta levnad - men troligen även blygsamhet och tvekan att ej vara fullkomlig har återhållit honom att fullborda och allmängöra dem.

En framstående egenskap hos Daniel var det ädelmod, och den ömma hjärtlighet emot behövande anförvanter, som hans närmaste uttryckte det.

Karl Daniel led av hosta under en lång tid och avled av lung- och vattensot tillika svagt hjärta den 10 oktober 1851 endast 46 år gammal.

Nekrologen efter Karl Daniel är ganska lång varför jag väljer att citera ingressen:
Var Du obemärkt medan Du levde,
så skola Dina vänner tala så mycket
mer om Dig, när Du är död.

Efter Karl Daniels död erhöll Christopher ett brev från Fredrika Bremer, som var ett starkt bevis på Karl Daniels fina personlighet. Se Fredrika Bremers brev till Christopher.

Karl Daniel hade en flitig brevväxling med H.C. Andresen och C.V. Böttiger och som jag nämnde tidigare med Fredrika Bremer.

Böttiger 1807-1878. Skald och litteraturhistoriker.
1845 Professor i Uppsala och medlem i Svenska Akademien. Efterträdde sin svärfar Esaias Tegner.

Karl Daniel efterlämnade en lång och detaljrik berättelse om ett besök på Årsta år 1846. Se bifogade kortare utdrag från berättelsen.
Berättelsen är på 16 A.4 ?sidor. Mycket intressant och lättläst ? och borde kanske lämnas till Fredrika Bremersällskapet. Berättelsen har dock publicerats i ?Dagny? 1906.
 
Nygren, Carl Daniel (I294)
 
247 Karl den enfaldige, Karl III, (franska: Charles le Simple), född 17 september 879, död 7 oktober 929, var frankisk karolingisk kung av västfrankiska riket 898-922.

Son till Ludvig den stammande och Adelaide av Paris. Gift med Frederuna som dog 917 och därefter med Edgiva av Wessex, dotter till Edward den äldre av England, 7 oktober 919.

Som barn förhindrades Karl att inta tronen, först efter sin halvbror Karlomans död 884 och sedan då Karl den tjocke störtades 887. Visserligen kröntes Karl till kung i Reims redan 28 januari 893 men först efter att kung Odo avlidit 898 kunde Karl börja regera som kung.

Karls västfrankiska kungadöme var närmast identiskt med dagens Frankrike men 911 tvingades han göra Normandie till hertigdöme åt vikingahövdingen Rollo genom fördraget i Saint-Clair-sur-Epte mot löftet att inkräktarna skulle upphöra med plundringstågen längs med Seine, låta sig döpas och att Rollo skulle gifta sig med Gisela av Frankrike, Karls äldsta dotter.

Samma år dör Ludvig barnet, den siste kungen av östfrankiska riket, varpå Karl gör sig till kung av Lotharingia med vidare anspråk på hela det karolingiska imperiet. 923 återför dock Henrik I Fågelfängaren Lotharingia till det östfrankiska riket.

922 revolterade en grupp mäktiga feodalherrar under ledning av baronerna Gilbert av Lorraine, Rudolf av Burgund och hertigen Robert I, bror till Odo och farfar till Hugo Capet. De lät kröna Robert till kung 29 juni 922. I slaget vid Soissons 15 juni 923 blev Robert dödad men hans son Hugo den vite lyckades samla sin trupper till förnyad kamp genom att visa upp sin fars lik och till slut blev Karl besegrad. Rudolf av Burgund valdes till kung och Karl flydde till sin vasall Herbert II av Vermandois (vars syster var gift med Robert I) som höll honom fängslad i ett torn till slottet i Péronne i Somme där Karl dog efter sex års fångenskap. Han begravdes i Péronne vid klostret Saint-Fursy.

Hans hustru Edgiva flydde till England med sin son som därigenom fick namnet Ludvig från andra sidan havet när han senare återvände (över Engelska kanalen) och blev kung Ludvig IV.

Karl kallades inte "den enfaldige" därför att han ansågs dum; epitetet ska utläsas "den ärlige". 
Karl den enfaldige (I1894)
 
248 Karl Martell, född 23 augusti 686, död 22 oktober 741, var son till Pippin av
Heristal och Alpheid. Han var merovingernas major domus. Hans betecknande
binamn Martell betyder ?Hammaren?, men det användes troligen inte under
Karls livstid.

Karl Martell är mest känd för sin seger vid slaget vid Tours och sina militära
insatser vilka stoppade den umayyadiska expansionen in i Västeuropa under
den muslimska expansionseran, men även för grundläggandet av det
Karolingska kejsardömet.

Karl föddes i Herstal, i dagens Belgien, som oäkta son till Pippin II och dennes
älskarinna Alpheid. Karl Martell valdes till Maior domus, och styrde frankerna
såsom konung, och titulerade sig själv frankernas furste, (de sista fyra åren
lade han inte ens vikt vid att kallas kung) och var oavsett titel härskare över
de frankiska kungadömena. Han utökade sitt styre över alla de tre frankiska
rikena: Austrasien, Neustrien och Burgund.
Han segrade i slaget vid Poitiers (732), vilket var det enskilt viktigaste slaget
som ledde till att den muslimska expansionen inte kom längre än till Iberien
(nuvarande Spanien), och inte nådde in i Frankerriket.

Gift med Chrotrudis, död 724. 
Martell, Karl (I1102)
 
249 Karolina Fredrika Nygren, i Strandberg 1820-12-30 i Karlstad, d 1901-04-12 i Clara 9, änka efter kontraktsprosten i Blomskog Carl Samuel Nygren, f 1807-04-29 i Värmskog, d 1883-11-04. Prostinnan flyttade 1886 från Blomskog till Karlstad, där hon under de sista nio åren av sitt liv var sängliggande. Makarna
hade sex barn, alla förblev ogifta. 
Strandberg, Karolina Fredrika (I1855)
 
250 Kassörska Hayman, Georgina Wilhelmina (I272)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 Nästa»