Noteringar


Träd:  

Träffar 51 till 100 av 338

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 ... Nästa»

   Noteringar   Länkad till 
51 Bouppteckning den 4 april 1769.
Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:4 (1767-1774) Bild 125 / sid 241 (AID: v66002.b125.s241, NAD: SE/GLA/11954) 
Nilsson Wahlberg, Nils (I1707)
 
52 Bouppteckning vi Färnebo häradsrätt den 20 Juni 1772:
Färnebo häradsrätt FIIa:10 (1770-1773) Bild 107 / sid 209 (AID: v47566.b107.s209, NAD: SE/VA/11146) 
Persson, Uppsyningsman Erik (I1534)
 
53 Bouppteckning:

Sävedals häradsrätt FIIa:29 (1855-1858) Bild 635 / sid 1253 (AID: v65814.b635.s1253, NAD: SE/GLA/11082) 
Wahlberg, Petter (I510)
 
54 Bouppteckning:
Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:54 (1785-1785) Bild 250 / sid 23 (AID: v180517.b250.s23, NAD: SE/VALA/0382501) 
Cederholm von Schmalensee, Casper Adolf (I74)
 
55 Bouppteckning:
Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Första avdelningen efter 1901. EIIIa:313 (1949-1949) Bild 4790 / sid 397 (AID: v562141.b4790.s397, NAD: SE/GLA/14055) 
Edberg (Wendelius), Maria Augusta (I14)
 
56 Bouppteckning:
Näs häradsrätt FII:7 (1815-1819) Bild 71 / sid 119 (AID: v48053.b71.s119, NAD: SE/VA/11174) 
Ersson, Lars (I1601)
 
57 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:495 (1838-1838) Bild 5510 / sid 540 (AID: v223166.b5510.s540, NAD: SE/SSA/0145a) 
Nygren, Pehr (Petter) (I17)
 
58 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:719 (1890-1890) Bild 2190 / sid 330 (AID: v223485.b2190.s330, NAD: SE/SSA/0145a) 
Cadier, Jean-François Régis (I1426)
 
59 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:778 (1901-1901) Bild 70 / sid 229 (AID: v770710.b70.s229, NAD: SE/SSA/0145a) 
Nygren, Christopher (I15)
 
60 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:926 (1919-1919) Bild 1360 / sid 2266 (AID: v770858.b1360.s2266, NAD: SE/SSA/0145a) 
Nygren, Carin Wilhelmina Gabriella (I242)
 
61 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:959 (1923-1923) Bild 10700 / sid 941 (AID: v770891.b10700.s941, NAD: SE/SSA/0145a) 
Nygren, Mathilda Amanda Theresia (I238)
 
62 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd E1:110 (1933-1933) Bild 2860 / sid 349 (AID: v505131.b2860.s349, NAD: SE/SSA/0145C) 
Nygren, Ernst Kristoffer Teodor (I2)
 
63 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd E1:22 (1926-1926) Bild 2990 / sid 1195 (AID: v505043.b2990.s1195, NAD: SE/SSA/0145C) 
Nygren, Christopher Alexander Theodor (I239)
 
64 Bouppteckning:
Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsavd E1:22 (1926-1926) Bild 2990 / sid 1195 (AID: v505043.b2990.s1195, NAD: SE/SSA/0145C) 
Lyon, Malin (I417)
 
65 Bouppteckning: Gillbergs häradsrätt FII:11 (1807-1832) Bild 36 / sid 67 (AID: v47635.b36.s67, NAD: SE/VA/11147) Hagberg, Nils (I961)
 
66 Bouppteckning: Gillbergs häradsrätt FII:12 (1800-1809) Bild 109 / sid 209 (AID: v47636.b109.s209, NAD: SE/VA/11147) Högvall, Kyrkoherde Petrus (I21)
 
67 Bouppteckning: Gillbergs häradsrätt FII:5 (1785-1793) Bild 138 / sid 269 (AID: v47629.b138.s269, NAD: SE/VA/11147) Bergström, Christina Elisabeth (I962)
 
68 Bouppteckning: Grums häradsrätt FII:2 (1764-1774) Bild 80 / sid 143 (AID: v47660.b80.s143, NAD: SE/VA/11165) Högvall, Kyrkoherde Ericus Nicolai (I23)
 
69 Bouppteckning: Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:13 (1749-1749) Bild 403 / sid 23 (AID: v180476a.b403.s23, NAD: SE/VALA/0382501) Lillie af Aspenäs, Carl (I108)
 
70 Bouppteckning: Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:157 (1835-1835) Bild 202 / sid 28 (AID: v181341.b202.s28, NAD: SE/VALA/0382501) Hård af Segerstad, Nils Fredrik (I1757)
 
71 Bouppteckning: Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:62 (1791-1791) Bild 482 / sid 33 (AID: v180525.b482.s33, NAD: SE/VALA/0382501)
 
Hård af Segerstad, Nils (I49)
 
72 Bouppteckning: Kils häradsrätt FIIa:1 (1740-1780) Bild 22 / sid 37 (AID: v47787.b22.s37, NAD: SE/VA/11168) Risell, Anna Christina (I1743)
 
73 Bouppteckning: Orusts och Tjörns häradsrätt FII:1 (1737-1790) Bild 453 / sid 891 (AID: v13476.b453.s891, NAD: SE/GLA/11080) Nilsson, Johan (I36)
 
74 Bouppteckning: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:738 (1894-1894) Bild 4450 / sid 363 (AID: v223504.b4450.s363, NAD: SE/SSA/0145a) Hård af Segerstad, Eva Mathilda (I16)
 
75 Bouppteckning: Sävedals häradsrätt FIIa:26 (1845-1848) Bild 509 / sid 1003 (AID: v65811.b509.s1003, NAD: SE/GLA/11082) Nilsson, Johanna Britta (I540)
 
76 Bouppteckning: Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:1 (1724-1746) Bild 684 / sid 685 (AID: v65999.b684.s685, NAD: SE/GLA/11954) Nilsson, Nils (I1701)
 
77 Bouppteckning: Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:5 (1774-1782) Bild 376 / sid 747 (AID: v66003.b376.s747, NAD: SE/GLA/11954) Nilsson Wahlberg, Magdalena/Mallena (I1703)
 
78 Bouppteckning: Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:7 (1785-1787) Bild 358 / sid 684 (AID: v66007.b358.s684, NAD: SE/GLA/11954) Nilsson Wahlberg, Sjöman Olof (I1705)
 
79 Bouppteckning: Visnums häradsrätt FII:4 (1762-1766) Bild 141 / sid 275 (AID: v47890.b141.s275, NAD: SE/VA/11180) Nilsson, Olov (I1776)
 
80 Bouppteckning: Visnums häradsrätt FII:8 (1781-1784) Bild 85 / sid 163 (AID: v47894.b85.s163, NAD: SE/VA/11180) Olsdotter, Catharina (I823)
 
81 Bouppteckning: Väne häradsrätt FII:5 (1785-1800) Bild 16 / sid 21 (AID: v144321.b16.s21, NAD: SE/GLA/11123) Aronsdotter, Kerstin (I1805)
 
82 Bouppteckning: Västra häradsrätt FI:14 (1800-1801) Bild 223 / sid 365 (AID: v78000.b223.s365, NAD: SE/VALA/01635) Svensson, Mattis (I46)
 
83 BREV FRÅN FREDRIKA BREMER TILL CHRISTOPHER NYGREN EFTER KARL DANIEL NYGRENS DÖD

Stockholm den 3 december 1851.

Herr Christopher Nygren,

Emottag, min tacksägelse för den vänliga skrivelsen av den 26 november 1851 samt för vad som den åtföljde.
Med hjärtligt deltagande hade jag redan emottagit underrättelsen om Er broders död och denna känsla stegrades av Edert meddelande - ehuru jag med min kännedom om vår avlidne vän, och min åsikt om ett tillkommande livs förhållande till det närvarande jordiska icke kunde annat än lyckönska honom till övergången.

Han var en av de människor, som mer än de största snillen för mig äro produkter om en tillkommande skönare utveckling av den personliga anden, i förhållanden av större proportioner och fullare harmonier än de jordiska.

Den sökande anden med sin djupa längtan, sin rena strävan, sin kärlek till sång och skönhet, till ett liv i ljuset, jämte känslan av fjättrar av bundna krafter, av en stammande tunga, som ej kan utsäga orden som hjärtat vill, den sanna själsåskådningen, självkritiken, med dess suckan till fullkomling.

Fullkomlighetens herre har över sådana andar uttalat ett: Salig! Av högsta betydelse, ty det har sin grund i utvecklingslagar vars grund och mål äro i honom all salighets källa.

I jordelivet kunde vår avlidne vän aldrig bli lycklig. Vi veta det. Men nu befriad från den stoftbundna larven.
Att han samlat och förseglat mina brev för att till mig överlämnas är en grannlaghet honom lik.

Jag tackar honom och Er för omsorgen med dessa ---- Glad skulle jag bli för varje närmare upplysning över vår väns sista tid och stunder.

Av en så ädel och ren natur är alltid mycket att lära. Något av Gudomligt liv uppenbarar sig alltid genom en dylik----

Ännu en gång emottag försäkran om mitt innerliga deltagande och min högaktning.

Fredrika Bremer


 
Nygren, Carl Daniel (I294)
 
84 Britta Kristina Hayman föddes i Västra Frölunda den 25 augusti 1912.

Pappa John omkommer, med ångaren Dianas förlisning, i december 1913.

Mamma Hulda avlider i cancer 9 okt 1921.

Britta och hennes syskon skiljs åt. De placeras hos släktingar.


Margareta kommer till Knut Algot Hayman.
Västra Frölunda BII:1 (1916-1921) Bild 91 / sid 87 (AID: v83743.b91.s87, NAD: SE/GLA/13644)

Britta flyttar till farfar George och farmor Wilhelmina i Kristine församling, Göteborg.
Västra Frölunda BII:1 (1916-1921) Bild 91 / sid 87 (AID: v83743.b91.s87, NAD: SE/GLA/13644)

Helena och Karl placeras hos morbror Edvin Nilsson, Färjhagen, Västerlanda.
Västerlanda AIIa:5 (1921-1931) Bild 890 / sid 82 (AID: v198639.b890.s82, NAD: SE/GLA/13641)
De flyttar vidare tipsammans med Edvin och Martha till Mälarvarvet, den 26 januari
1927.
Högalid BI:3 (1927-1927) Bild 950 / sid 89 (AID: v254183.b950.s89, NAD: SE/SSA/6016)

Då farmor och farfar är till åren, blir faster Georgina fostermor till Britta.

Britta konfirmeras den 7 april 1928 i Christine församling, Göteborg.
Hon flyttar de 5 september 1929 till Edvin Nilsson på Mälarvarvet.
Högalid BI:5 (1929-1929) Bild 1090 / sid 93 (AID: v254185.b1090.s93, NAD: SE/SSA/6016)




 
Hayman, Britta Kristina (I246)
 
85 Bruksförvaltare vid Skapeds och Rottneros järnbruk, Sunne socken.
Bromanderska samlingen 54 (0-9999) Bild 255 (AID: v28630.b255, NAD: SE/VA/50042)

Då bruket bytte ägare (1820), miste Lars sin plats. Svärfadern Jacob Branting, fick då träda in och hjälpa familjen ekonomiskt och barnens kristliga uppfostran.
Bromanderska samlingen 54 (0-9999) Bild 228 (AID: v28630.b228, NAD: SE/VA/50042)

Familjen flyttar till Åsmunnerud, Grums 1820.
Sunne AI:29 (1815-1821) Bild 32 / sid 24 (AID: v13308.b32.s24, NAD: SE/VA/13512)

Efter några år är familjen utfattig.
Lars flyttar 1825 till Per på Liljedal.
Gustav flyttar med två döttrar till Rosenberg.
Grums AI:10 (1823-1828) Bild 203 / sid 197 (AID: v11321.b203.s197, NAD: SE/VA/13163)
------------------------------

Gustava:
Rosenberg, Eskilsäter 1825-1827
Hushållerska för Löjtnant Carl Geijer
Eskilsäter AI:9 (1824-1830) Bild 91 / sid 87 (AID: v10808.b91.s87, NAD: SE/VA/13106)

Kristinehamn 1828
Kristinehamn AI:16 (1824-1828) Bild 278 / sid 269 (AID: v11876.b278.s269, NAD: SE/VA/13289)

Kila 1829
ett vördsamt bruk av nådemedel
Kila BI:2 (1813-1844) Bild 36 / sid 65 (AID: v7151.b36.s65, NAD: SE/VA/13278)

Västra Smebyn
Bor under patron J G Roman
”mannen bor på Liljedal”
Kila AI:12 (1826-1830) Bild 224 / sid 218 (AID: v11845.b224.s218, NAD: SE/VA/13278)

Utflyttning Kila 1830
Kila BI:2 (1813-1844) Bild 41 / sid 75 (AID: v7151.b41.s75, NAD: SE/VA/13278)

Kisterud 1830
Hushållerska för Brukspatron Johan Reinhard Löwenhjelm
Gillberga AI:12 (1826-1830) Bild 294 / sid 285 (AID: v11234.b294.s285, NAD: SE/VA/13151)
Gillberga AI:13 (1831-1835) Bild 343 / sid 331 (AID: v11235.b343.s331, NAD: SE/VA/13151)

Till Grums 1832
----------------------------------

Båda hos brodern Per på Agnhammar
Grums AI:11 (1828-1833) Bild 218 / sid 212 (AID: v11322.b218.s212, NAD: SE/VA/13163)

Utflyttning 1836
Grums B:1 (1801-1839) Bild 86 / sid 163 (AID: v6572.b86.s163, NAD: SE/VA/13163)

Värmskog 1836:
” f d Bruksförvaltaren som inflyttat från Grums socken till Weckelsö har i församlingen hade vid sitt hållna Husförhör anmält sig och Hustrun till Mantals-skrivning; men det idag hållna sammanträde nekade församlingen till detta Hushålls inflyttning och Mantals-skrivning på den grund att ??? Nygren med Hustru äro till någorlunda ålderkomna och alldeles utfattiga.”
Värmskog KI:3 (1821-1851) Bild 94 / sid 178 (AID: v71378.b94.s178, NAD: SE/VA/13638)

---------------------------------

Gustava:

Östra Segemon 1836-1838
Hushållerska på säteriet.
Ed AI:11 (1836-1840) Bild 203 / sid 192 (AID: v10721.b203.s192, NAD: SE/VA/13090)

Kommer till Karlstad 1838

---------------------------------

Lars i Frykerud 1840
Frykerud AI:18 (1835-1840) Bild 316 / sid 324 (AID: v10872.b316.s324, NAD: SE/VA/13130)

Flyttar till Karlstad 1840
Frykerud B:1 (1833-1860) Bild 22 (AID: v6447.b22, NAD: SE/VA/13130)
-----------------------

Båda bor i Karlstad intill deras död, men bor inte samman.

 
Nygren, Bruksförvaltare Lars (I402)
 
86 Bröstfeber Jonsson, Erik (I1545)
 
87 Bröstsjuka Nilsson, Amalia (I332)
 
88 Byggmästaren och mjölnaren Johan Petter döptes till Jan Petter. Han växte upp och verkade i
Hjelsta och angränsande samhällen under perrioden 1811-1842. (Giresta, Husby Sjuloft och
Litslena) Familjen flyttade till Kärrbo i Västmanlands län 1842 - och till Ihrsta inom samma län år
1845. Efter hustru Stina Lisas död 1858 gifte Johan Petter sig med Anna Persdotter(Holm) som
var född 1820.

Familjen finns därefter i Skysta kvarn fram till 1868. Samma år avled Johan Petter 57 År
gammat. Dödsorsaken var lungsot. Han var då skriven som snickare uti Kusta. Efter Johan
Petters dör flyttade familjen till Marsta gård i Ihrsta. 
Bergström, Johan Petter (I212)
 
89 Carl bor med sin mor, far och syskon i Vänersborg.

Husförhör saknas 1817-1819

1820-1821
Vänersborg AI:6 (1820-1823) Bild 55 / sid 89 (AID: v44807.b55.s89, NAD: SE/GLA/13632)

1822-1823
Vänersborg AI:6 (1820-1823) Bild 48 / sid 75 (AID: v44807.b48.s75, NAD: SE/GLA/13632)

1823-1826
Vänersborg AI:7 (1823-1826) Bild 47 / sid 71 (AID: v44808.b47.s71, NAD: SE/GLA/13632)

1826-1827
Vänersborg AI:8 (1824-1827) Bild 42 / sid 75 (AID: v44809.b42.s75, NAD: SE/GLA/13632)

1828-1832
Vänersborg AI:9 (1828-1833) Bild 70 / sid 99 (AID: v44810.b70.s99, NAD: SE/GLA/13632)

1832-1837
Vänersborg AI:10 (1832-1846) Bild 137 / sid 127 (AID: v44811.b137.s127, NAD: SE/GLA/13632)

1836 flyttar Carl till Göteborg.
Vänersborg B:1 (1831-1852) Bild 56 (AID: v45335.b56, NAD: SE/GLA/13632)

Han flyttar tillbaka till familjen i Vänersborg den 30 juli 1836
Göteborgs Domkyrkoförsamling B:3 (1795-1836) Bild 141 / sid 271 (AID: v34161.b141.s271, NAD: SE/GLA/13180)

Carl bor kvar hos familjen till 1838
Vänersborg AI:11 (1837-1838) Bild 208 / sid 188 (AID: v44812.b208.s188, NAD: SE/GLA/13632)

Den 29 augusti 1838 flyttar Carl till Stockholm (omöjligt att veta var i Stockholm)
Vänersborg B:1 (1831-1852) Bild 77 (AID: v45335.b77, NAD: SE/GLA/13632)

Kommer från Stockholm till Skultuna 1840
Skultuna AI:11b (1834-1843) Bild 30 / sid 23 (AID: v74086.b30.s23, NAD: SE/ULA/11343) 
Andersson, Carl (I149)
 
90 Carl Georg Lillie af Aspenäs var ägare till Bjurbäcks säteri och Näs. Bägge säterierna ligger vid sjön Näs i Mullsjö kommun.

Carl Georg var gift första gången med grevinnan Margareta Stenbock (1720-1767) ägare till Toarp, Gräfsnäs och Såtenäs. Andra gången gift med Eva Katarina Fock (1728-1797) Dotter av Överste Hinni Johan Fock och hans hustru Christina Uggla.

Antal barn i första äktenskapet var 14. Sonen Carl den femte i ordningen föddes 1747 och död 1787. Överjägmästare. Carl var gift med Hedvig Elisabeth de Bruce, som föddes 1747 och död på Stora Bjurum 1817. Överlevde alltså maken i 30 år.

När Carl Georg gifte sig med Margareta Stenbock fick han även Stora Bjurum under sitt ansvar.
Han var känd som en driftig jordbrukare och skicklig arkitekt.

Vi vet att Carl Lillie tjänstgjort i den franska armèn ? och att han under sin Frankrikeperiod ?lärt känna byggnadskonsten väl? som det heter på ett ställe i analerna.

Efter egna ritningar ? och på egen bekostnad lät han bygga den vackra Bjurums kyrka och det gamla Corps de Logiet återuppbyggdes efter en brand 1757 på den gamla höga källargrunden.

Slottet förändrades en del år 1870. Bilden är från år 2002.

Carl Georg lät också bygga Corps de Logiet på Näs 1750 ? då också på den gamla befintliga grunden.
Makarna hade 14 barn varav 8 dog späda. 3 söner och systrar nådde vuxen ålder.

Flera bröllop firades på Stora Bjurum.

När dottern Maria Christina 1776 gifte sig med Överste och baron Axel Ribbing lästes in verssvit, som hette Brude- Läxa som sedan lästes upp på varje bröllop i den Fockska släkten.
Författare var komministern i Borgunda Magister Alfsenius.

Verserna lästes senare upp för Sällskapet Idun år 1868 av brudens systers sonson A.G. Fock.

När sönerna Brynte och Carl avlidit 1782, flyttade Hedvig de Bruce till Stora Bjurum med sina döttrar från Almetorp det var Hedvig Margareta och Catharina Magdalena Elisabeth. Catharina firade sitt bröllop med sin första man på Stora Bjurum Carl Magnus Wilhelm Hård af Segerstad 1803.

Carl Georgs hustru Margareta Stenbock finns det tyvärr inte mycket att om. Det finns dock en målning av henne enligt Nationalmuseum - men platsen där målningen finns kan inte lokaliseras på grund av att platsen som är angiven är svårläst.
Margareta Stenbock föddes 1720 och avled 1767.

Hennes farmor var Margareta Soop 1662-1715 och gift med Carl Otto Stenbock. Bägge ligger i Skara Domkyrka tillsammans med Erik Soop i den vackra och nyrenoverade marmorsarkofagen. Anna Posse, Eriks hustru som bekostade den ståtliga sarkofagen är begravd på annan plats.

(Troligen under kyrkgolvet vilket kanske var värdigare)


Carl Gerg Lillie af Aspenäs som avled 1782 ligger begravd tillsammans med sina bägge hustrur på Stora Bjurums kyrkogård.


Källa: Hårdska släktboken 
Lillie af Aspenäs, Carl Georg (I106)
 
91 Carl Gustaf var född mycket nära den tid då skolgången blev obligatorisk varför det endast
blev 5-6 år skolgång. Trots den korta utbildningen kunde Carl Gustaf forma en karriär
som snickare, åkeriägare och hästägare. Dessutom var han byggmästare och konstruktör
med flera kända projekt i göteborgsområdet och i Halland.

Tillsammans med driften av ovanstående verksamheter hade han tid för uppfinningar.

Han tog bland annat patent på uppvärmning och ventilation och var med att starta en firma
som hette EMINENT. Företaget låg på Västra Hamngatan i Göteborg och bolagsmännen var
Carl Gustaf och Ivan Bratt. Carl Gustaf var delägare endast ett år. Troligen var orsaken en
borgensförbindelse.
Gustaf Dalen var lärjunge i företaget.
En av uppfinningarna var prototypen till den kända AGA-SPISEN som Gustaf Dalen står som
uppfinnare. Företaget EMINENT flyttade senare till Stockholm.

De byggnadsprojekt som genomfördes av Carl Gustaf var bl a Stationshusen från Göteborg
till Varberg.

Carl Gustaf var en mycket aktiv person som under hela sitt liv fick var vid god hälsa.
Innan han gifte sig med Klara Helena Freij hade han varit gift med Anna Sofia Sjöström född
1842. De gifte sig den 3 januari 1873. Anna Sofia dog den 7 augusti 1874. De fick en dotter
som fick namnet Helena. Dottern föddes 15 oktober 1873 och dog den 27 augusti 1875.

Carl Gustaf och Klara Helena fick 8 barn varav 3 dog i späd ålder.

År 1926 fÖljde Carl Gustaf med sin son Edvin Nilsson till Stockholm 79 år gammal.
Edvin Nilsson hade fått arbetet som chef för Mälarvarvet.

Carl Gustaf hade eget rum på övervåningen i den stora tjänstevillan på Långholmen. Jag
kommer mycket väl ihåg rummet med ritbord - och den rökdoft som alltid fanns från hans
pipa.

Min morfar blev 94 år.

Brev, affärshandlingar, bilder och annat, som inte går att lägga in i DISGEN 8 eller för
omfattande för att skriva in under biografien kan återfinnas i "Mina dokument" under rubriken
"SLÄKT- Carl Gustaf Nilsson 1846".




Hans Nygren (200422) Järfälla den 21 november 2001. 
Nilsson, Carl Gustaf (I30)
 
92 Carl Hård (son av Olof Hård). Född 1591-02-26 på Stora Segerstad i Reftele socken. Kaptenlöjtnant vid K. M:ts livgarde och drabanterna 1622. Överstelöjtnant vid Kronobergs regemente 1626. Överste för ett regemente Västgöta fotfolk 1630 och deltog under detta i 30-åriga kriget 1630?1635. Kommendant i Frankfurt. Riksjägmästare 1635. Död 1653-09-21 på Skämningsfors. Gift 1629-03-15 på Dannäs med Beata Kyle, dotter av Erik Hansson Kyle och Anna Jönsdotter (Rosenbielke).
Barn:
Catharina, levde ännu 1702. Gift 1:o med översten Lennart Bock af Näs. Gift 2:o med sin systers svåger landshövdingen friherre Bernt Didrik Mörner af Tuna.
Gustaf, född 1635. Överste. Död 1689.
Carl, överste. Död 1704..
Erik, till Skämningsfors, född 1637. Ryttmästare. Död ogift före 1672.
Anna, begraven 1681-06-12 i Jönköpings kyrka. Gift med majoren Anders Oxehufvud.
Maria Elisabet, död 1724-04-17 på Rödjenäs i Björkö socken. Gift med överstelöjtnanten friherre Gustaf Mörner af Tuna.
Christina Margareta, död 1694. Gift med sin kusins son översten Gustaf Ribbing.
Adolf, född 1642. Överjägmästare. Död 1697 
Hård af Segerstad, Carl (I120)
 
93 Carl Lillie af Aspenäs föddes 1683. Herre till Näs, Bolltorp och Elmestad.
Död på Näs 1749. (Den gamla byggnaden)

Gift med Friherrinnan Agneta Hedvig Mörner af Tuna. Hon avled år 1741.
Bägge ligger begravna i Bottnaryd kyrka.

De skänkte en mycket ståtlig altartavla till Bjurbecks kyrka.

De fick 3 barn:

*Bengt född 1709 död som barn.
*Catharina Elisabeth född 1711 död 1750.Gift med Majoren Carl Christopher Ribbing.
*Carl Georg född 1712 död 1782. Även kallad Göran.


Källa: Hårdska släktboken 
Lillie af Aspenäs, Carl (I108)
 
94 Carl Mörner, friherre Mörner af Tuna (son av Otto Helmer von Mörner, se adliga ätten Mörner nr 91, Tab. 3), friherre till Tuna i Rystads socken, Östergötlands län, herre till Lempaala i Ingermanland och Nås i Bjurbäcks socken, Skaraborgs län. Född 1605-02-21 i Stockholm. Kammardräng hos konung Gustaf II Adolf 1620. Student i Uppsala 1622-06-00, i Leiden4 1623-11-30 och 1625-01-31. Volontär vid svenska armén i Tyskland 1630. Kammarjunkare hos bemälde konung 1632-10-20. Assessor i Göta hovrätt 1634-11-17. Avsked därifrån 1636. Assessor i revisionskammaren s. å. Häradshövding i Kinnevalds härad i Småland 1638-05-08. Kammarråd 1639. Landshövding i Viborgs län 1641-08-14. Generalguvernör över Ingermanland och Kexholms län 1615-12-17. President i Dorpats hovrätt 1651-11-05. Friherre 1652-07-30 7 (introd. s. å. under nr 36). Riksråd 1653-02-21. Tillika hovrättsråd i förstn. hovrätt 1661-02-06, där han åter tog sitt inträde s. å. 1/3. President därst. 1662-11-08, där han höll sitt inträde s. å. 22/11. Tillika häradshövding i Kinds, Ydre, Göstrings och Bankekinds härader i Östergötland 1663-02-04. Död 1665-06-25 i Dorpat och begraven s. å. 22/10 i Rystads kyrka, där hans epitafium och vapen förr sågs, och till vilken kyrka han skänkte predikstol. 'Han uppvaktade konung Gustaf II Adolf under hela tyska kriget och var i sådan egenskap med i slagen vid Leipzig, Numberg och Lützen samt låg natten efter konungens död under den vagn, varpå liket var upplagt, oaktat fienderna svärmade omkring honom. Fick 1652 av drottning Christina 5,000 rdr att därmed inköpa landshövdingen Tönnes Langmans gods. Råkade under riksdagen i Göteborg 1660, då rådet var tillhopa, att mycket förtörna konung Carl X Gustaf, i det han styrkte till fred, med avstående av Akerhus län, då konungen yttrade sig, att de som voro stora i orden men sutto hemma och grisade samt gjorde intet vad de borde till fäderneslandets tjänst, tilltrodde sig vilja göra fred bättre än han.' Gift 1636-01-10 på Mossebo i Rinna socken, Östergötlands län med Maria Ribbing, född 1614-02-07 Boxholm, död 1678 och begraven 1679-03-09 i Rystads kyrka, dotter av riksrådet och ståthållaren Lindorm Ribbing nr 15, och Märta Bonde nr 11.
Barn:
Lennart, till Tuna. Född 1636-10-27 i Stockholm. Student i Uppsala 1652-07-22. Kanslijunkare 1663-04-07. Assessor i Göta hovrätt 1666-02-22. Vice landshövding i Östergötlands län. Kommissarie till ett bergsregementes till fot upprättande i Östergötlands bergslager 1674-11-12. Död ogift 1675-01-21 på Tuna och begraven i Rystads kyrka, där hans vapen uppsattes. Han var förlovad med friherrinnan Maria Christina Gyllenstierna, som sedan fick landshövdingen, friherre Axel Leijonhufvud.
Otto, till Tuna. Född 1637-10-03 i Stockholm. Kornett vid fältmarskalk Douglas regemente i Polen 1656. Ryttmästare vid adelsfaneregementet 1660. Major vid Bohus och Jämtlands kavalleribataljon 1661. Efter dess reduktion chef för Bohusläns kavallerikompani 1670. Överstelöjtnants karaktär 1673-08-06. Övergick med Bohusläns kavallerikompani till riksänkedrottningens livregemente till häst 1674. Major därst. s. å. Död barnlös 1674-07-19 i Jönköping och begraven i friherrliga Mörnerska familjegraven i Rystads kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift 1667-09-29 på Svansö i Bottnaryds socken, Älvsborgs län med sin moders kusin Carin Bonde i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1681-10-01 på Oreberg i Näs socken, Skaraborgs län, med kaptenen Ulrik Stake, i hans 2:a gifte, född 1703), född 1641-11-26 Borrö, död där 1717-11-11 och begraven i Kylehovsgraven i Hångers kyrka Jönköpings län, dotter av assessorn Jöns Bonde, och Ingeborg Lilliesparre af Fylleskog nr 44.
Carl, till Tuna. Född 1638-10-07 i Stockholm. Student i Uppsala 1652-07-22. Kapten vid Västmanlands regemente 1660–16671. Död ogift 1673-04-12 och begraven i familjegraven i Rystads kyrka, varest hans vapen uppsattes.
Bernt Didrik, född 1639. Landshövding. Död 1710. Se Tab. 2.
Gustaf, född 1640. Överstelöjtnant. Död 1705. Se Tab. 4.
Lars Axel, född 1642. Överste. Död 1676. Se Tab. 8.
Ludvig, född 1645. Major. Död 1675. Se Tab. 9.
Christina Maria, född 1653-06-23 på Mörnersholm. Gift 1680-09-29 med sin syssling, generalmajoren Johan Ribbing, i hans 2:a gifte, död 1700. 
Mörner af Tuna, Carl (I118)
 
95 Carl Robert Holm emigrerar till USA 1891. Holm, Carl Robert (I1256)
 
96 Carl, (son av Olof Hård, tab 7), till Skämningsfors i Brandstorps socken och Moanäs i Fågelås socken (båda i Skarab.), vilka han ärvde, samt Deranäs i Agunnaryds socken Kronobergs län m. m, född 1591-02-26 på Stora Segerstad i Reftele socken Jönköpings län. Uppvaktare hos hertig Gustaf Adolf 160626. Reste 1609 till Frankrike, Spanien och Holland. Gick i fransk krigstjänst. Återkom till Sverige 1619. Fänrik under Erik Hand s. å. i maj. Fänrik vid hovregementet (Mansfelds regemente) 1620. Löjtnant därst. 1621-06-00. Kaptenlöjtnant vid K. M:ts livgarde och drabanterna 1622-02-00. Kapten med eget kompani s. å. Överstelöjtnant vid Kronobergs regemente 1626. Avgången därifrån 1628. Överste för ett regemente Västgöta fotfolk 1630-05-01 och deltog under detta i 30-åriga kriget 1630–1635. Kommendant i Frankfurt a. d. O. 1631-07-03 och i Schweinfurt s. å. 2/11–1633-06-00. Överjägmästare i Skaraborgs län före 163326. T. f. riksjägmästare26, vartill han föreslogs av riksrådet s. å. 26/3. Riksjägmästare 1635-12-11. Avsked 1645-09-15. Landshövding i Jämtland, Medelpad och Ångermanland s. d., men tillträdde ej och tog helt och hållet avsked. Död 1653-09-21 på Skämningsfors och begraven 1654-09-17 i Fågelås kyrka, där hans och hans frus vackra gravsten med anvapen finnes. Gift 1629-03-15 på Dannäs i likanämnd socken Jönköpings län med Beata Kyle, född 1598 (1604), död 1672-01-25 på Skämningsfors och begraven i Fågelås kyrka, dotter av Erik Hansson Kyle och Anna Jönsdotter (Rosenbielke).

Barn:
Catharina, levde ännu 1702. Gift 1:o med översten Lennart Bock af Näs, död 1661. Gift 2:o med sin systers svåger, landshövdingen, friherre Bernt Didrik Mörner af Tuna, i hans 2:a gifte, född 1639, död 1710.

Gustaf, född 1635. Överste. Död 1689. Se Tab. 95

Carl, överste. Död 1704. Se Tab. 108.

Erik, till Skämningsfors, född 1637-06-00 och döpt s. å. 13/8. Var löjtnant 1653-06-30. Ryttmästare. Död ogift före 1672.

Anna, begraven 1681-06-12 i Jönköpings kyrka. Gift med majoren Anders Oxehufvud, nr 102, död 1676.

Maria Elisabet, död 1724-04-17 på Rödjenäs i Björkö socken Jönköpings län. Gift med överstelöjtnanten, friherre Gustaf Mörner af Tuna, född 1640, död 1705.

Christina Margareta, död 1694. Gift med sin kusins son, översten Gustaf Ribbing, född 1637, död 1691.

Adolf, född 1642. Överjägmästare. Död 1697. Se Tab. 109.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hård_af_Segerstad_nr_17#TAB_21 
Hård af Segerstad, Carl Olofsson (I366)
 
97 Catharina* (Carin) Lillie af Aspenäs föddes på Almetorp år 1784 död på Sundsör 1852. Hennes föräldrar var Carl Lillie af Aspenäs 1747-1787 och Hedvig Elisabeth de Bruce 1742-1817.

Familjen flyttade till Stora Bjurum från Almetorp strax efter faderns död 1787.

Catharina gifte sig första gången på Stora Bjurum 1803 med Carl Magnus Hård af Segerstad. Bröllopet ordnades av hennes farbror Brynte ? ägare till Stora Bjurum. Brynte var ogift.

Makarna Catharina och Carl Magnus fick fem barn (endast 2 nådde mogen ålder) Carl Nicklas Alexander och Ulrika Wictoria Eleonora under deras korta äktenskap, som varade till 1809 då maken Carl Magnus avled i fältsjukan 35 år gammal på Åland.

Carl Niklas Alexander (1805 )gifte sig med Sara Eleonora Seevon och Ulrika Wilhelmina Eleonora (1807) gifte sig med Sven August Hollberg. Dansk författarfamilj, som även var bosatt i Finland.
Familjen ändrade senare stavningen till Holberg.
(Catharina bodde då på Stora Bjurum )

Innan Carl Magnus dog hade han bett son yngre bror Gabriel Alexander 1781-1855 att vara ett stöd för hans hustru och deras då 5 minderåriga barn.

Gabriel var 28 år gammal ? och liksom sin bror valt den militära banan.

Gabriel tog sin brors vädjan på största allvar och lämnade sin bana inom krigstjänsten.

När det s.k. änkeåret var till ända erhöll Gabriel nådigt tillstånd om avsked för att ingå äktenskap med sin svägerska.

Den 10 maj 1810 godkändes giftermålet ? och på midsommardagen stod bröllopet. Gabriel 29 och Catharina 26 år.

Dom arrenderade majorsbostället Kleverud, som ligger i Frändefors socken. Kleverud kom att vara makarnas bostad i 34 år.

Tydligt var att de hade det gott ställt för år 1813 köptes hemmandet Lottsbyn i Sundahls socken för 1777 riksdaler och 1823 hemmandet Bjurhem i Frändefors för 6500 riksdaler.

Bjurhem arrenderades av Major Holberg, som var Gabriels systerdotters man.

Gården Bjurhem såldes 1849 till sonen Adam.



(I Catharina och Gabriels äktenskap föddes 14 barn på 17 år. 2 barn dog innan dop.
Av de 14 barnen dog 10 inom år och dag. Sådana dödsfall inträffade 6 år i rad.

Antalet barn tillsammans med Carl Magnus 5 barn och med Gabriel 16 barn ?
Vilket blir 21. Det finns en notering om att 2 barn aldrig hann att döpas.)
Obekräftat och tveksamt/Eva


1844 lämnade makarna Kleverud för att under 5 år bosätta sig på Stora Bjurum.

År 1849 tog de över Sundsör efter sin dotter och måg Eva och Christopher -
och något år efter därefter till sonen Adam över Sundsör.

Catharina avled på Sundsör 1852 ? och Gabriel följde efter 1855.

De ligger begravda på Turinge kyrkogård. Strax till höger efter trappan. 
Lillie af Aspenäs, Catharina Magdalena Elisabet (I103)
 
98 Charlotta Sofia föddes och döptes i Ihrsta.
Hon var nummer 7 bland 9 syskon.
Ulrica Elisabeth Född 4/5 1834 i Husby-Sjuloft
Carolina Född 4/12 1835 i Litslena.
Carl Petter Född 25/11 1837 i Giresta.
Eric Gustaf Född 22/2 1840 i Giresta
Johan Werner Född 13/12 1842 i Kärrbo.
Johanna Erica Född 27/9 1844 i Kärrbo.
Charlotta Sofia Född 13/5 1847 i Ihrsta.
Dorothea Christina Född 5/12 1848
Johan Oskar Född 1856.

Charlotta bodde hos sina föräldrar på Skysta kvarn i Ihrsta till år 1862 då hon vid 15 års ålder
flyttade till Skultuna för att ta tjänst som piga i Skädduga.
Det var hos kyrkvärden och hemmansägaren Gustaf Gustafsson och hans hustru
Gustafva Carlsson - också hon från Ihrsta.

Charlotta Sofia stannade i Skädduga till 1865 då hon flyttade till Skerike där hon tog tjänst som
piga på mellangården i Finnsta.

Följande personer fanns på mellangården år 1865.
* Frälsebonden Per Olof Jansson Född 1820 i Kärrbo
Hustrun Anna Stina Pehrsdotter Född 1820 i Haraker
Sonen Jan Fredrik Född 1845 i Ihrsta
Sonen Carl Erik Född 1852 i Ihrsta
Dottern Lovisa Charlotta Född 1855 i Ihrsta
Sonen Anders Wilhelm Född 1859 i Ihrsta

År 1869 fick Charlotta Sofia en son. Den 25 april döptes han i Skultuna. Han fick namnet Carl
Johan. Fadern var Jan Fredrik Jansson, son till Per Olof Jansson Frälsebonde på Mellangården
i Finnsta.
Efter dopet skickades dopattesten till Pastorsämbetet i Skerike den 28 april 1869.
Carl Johan finns hos sin mor på Mellangården i Finnsta till den 24 oktober 1874.
Charlotta Sofia flyttade vid denna tidpunkt ensam till Prästgården i Haraker för att ta tjänst som
piga.
Carl Johan bodde kvar på Mellangården för att under samma år blivit fosterson till Carl Erik
Pettersson och hans hustru Anna Mathillda. Fosterföräldrarna var 27 respektive 20 år gamla..

Carl Johans vidare levnad och hans blivande familj och efterkommande finns nedskrivet i en
släktredovisning benämnd CHARLOTTA SOFIA BERGSTR?M OCH HENNES SON CARL
JOHAN CARLBORG nedtecknad av Hans Nygren den 12 juli 1994.

År 1874 flyttade Charlotta till Haraker för att ta tjänst som piga på prästgården - där hon
tjänsgjorde till 1879. Samma år gifte hon sig med Gustaf Alfred Johansson - handlande i
Abelsberg/Haraker. Charlotta Berhgström var då 32 år och Gustaf Alfred Johansson var 37
år.

Den 5 december 1881 avled Charlotta Sofia i hemmet. Dödsorsaken var lungsot och hon blev
34 år 6 månader och 22 dagar.
Charlotta Sofia efterlämnade dottern Anna Charlotta, som då endast var 1 år och sex månader.
Sonen Carl Johan var 12 år. 
Bergström, Charlotta Sofia (I205)
 
99 Christopher Alexander Theodor Nygren föddes i Stockholm den 4 juni 1843.
Han studerade i Uppsala, Linköping och Västervik.

Hans barndom handlade mycket om hyttor och annat som hörde till
verksamheten inom ett glasbruk genom sin far.


Theodor gifte sig 1880 med sin svägerskas syster, Malin Lyon född 1849.


Theodors första plats i Stockholm gav en årsinkomst av 500 kronor men efter
några år blev han sin egen. År 1869 startade han en engrosaffär i flaskor, glasvaror,
fönsterglas och speglar i Stockholm, som kom att bli mycket lönsam.

I 1882-års adresskalender anges bostaden och kontoret på Järntorget
i Gamla stan och 1896 på Kungsgatan medan kontoret och magasinet
låg på Lilla Nygatan.

1906 överlät han rörelsen till sitt första biträde.

1925 låg ”Grosshandelsfirman Theodor Nygren” på Drottninggatan
och som ägare anges Gustaf Wadstein.


Theodor hade ärvt sina föräldrars ordningssinne, intresse för samhällsfrågor,
intresse för att ordna, kartlägga och förbättra.

Teodor visade stort intresse för samhällsfrågor och det anses vara han,
som gav finansmannen K.A. Wallenberg det avgörande tipset att den
nya villa- och badorten Saltsjöbaden borde anläggas på en kustremsa
längs Baggensfjärden i Nacka socken. I juli 1889 undertecknade han
tillsammans med K.A. Wallenberg och hovjägmästaren Herman Magnus af
Petersens en koncessionsansökan för en järnväg mellan Stadsgården och
Baggensfjärden. Han var sedan medlem i järnvägsbolagets styrelse som
ägde Saltsjöbanan och marken där Saltsjöbaden skulle växa fram.
Nygren lär även vara den förste som lät bygga sitt sommarnöje i den
nya villastaden: Nygrens villan (https://sv.wikipedia.org/wiki/Villa_Nygren)
på Baggensudden som stod färdig 1892.

Resultatet blev en hel samhällsbildning med bostäder, hotell, restaurant,
och järnväg byggdes.

Samtida berättar att han vid invigningen av den nya badorten blev framkallad
under invigningsmiddagen till Kung Oskar den II för att skåla med kungen.



Theodor Nygren uppmärksammades i en artikel i dagspressen år 1913
i samband med hans 70-årsdag. En märkesman i Saltsjöbadens historia.

Citat: Grosshandlare Theodor Nygren 70 år.
"Det är endast ett par veckor sedan Saltsjöbaden kunde fira sin grundares K.A. Wallenbergs 60-årsdag.
Om onsdag firar en annan man, som spelat stor roll i detta samhälles historia sin födelsedag.
Då fyller nämligen grosshandlare Theodor Nygren sina 70 år. Grosshandlare Nygren är infödd stockholmare.
Efter en tids vistelse i landsorten började han här 1869 den grosshandelsrörelse i glasvaror,
som han sedan innehaft, tills han 1906 överlät den till sitt första biträde.
Herr Nygren var kanske den förste, som kom att tänka på ett Saltsjöbaden.
Han var även med vid företaget startande och satt en tid med i styrelsen.
Han var även den förste, som lät uppföra en villa där, vid Neglinge."



Det finns ett utdrag från boken Saltsjöbadens historia som visar Theodor Nygrens alla
insatser i samband med samhällets uppbyggnad.

Det finns flera dokument, som berättar om Saltsjöbaden på 1880-90-talet och att
Theodor och hans maka Malin Lyon hyrde Kanton nr 2 i Drottningholm.

Theodor och Malin avled samma år 1926. Deras stoft finn i Gustav Vasa kyrkas
kolumbarium vid Odenplan i Stockholm.

Arv efter Theodor till min far räddade vår ekonomi då pappa blivit
nästan blind efter sviter av Spanska sjukan.

Källa: Hans Nygren
 
Nygren, Christopher Alexander Theodor (I239)
 
100 Christopherus Nicolai Spak sedan Uranius; Student
i Upsala 1636: Fältpredikant under Tyska kriget;
Kapellan i Grafva 1650 och i Ekshärad och Råda
1652 samt i Öfra och Nedra Ullerud 1671, allt i
Wermland; f 1687. Han bosatte sig på Risetter i
Ullerud, deraf barnen togo namnet Risel). — Gift
med Sophia Robertsdotter Feiff, af Skotts härkomst,
enka efter Fältpredikanten Pehr Billingius med
hvilken hon hade sonen Albrecht och dottern Margaretha,
hvilka kallade sig Riselius.  
Uranius, Christophorus Nicolai (I1748)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 ... Nästa»